Skolförslagen har haglat sedan Simona Mohamsson tog över som partiledare för Liberalerna: minskat elevinflytande, lärare ska få straffa elever, och ett test med ”ordningsskolor” i utsatta områden. Kravlinjen beskrivs av flera i partiet som typiskt för Mohamssons syn på politiken.
Allra störst uppmärksamhet har viljan att helt fasa ut vinsterna i skolan fått. Men varken de andra regeringspartierna eller stödpartiet Sverigedemokraterna vill gå lika långt.
Också internt är kritiken stor.
– Ett otroligt dåligt förslag. Det är väldigt konstigt att fokusera på driftsform istället för på kvalitet. Liberalerna ska stå för marknadsekonomi och näringsfrihet, i stället sätter man käppar i hjulet för välskötta skolor, säger Annika Westh.
Hon är regionpolitiker för Liberalerna i Västra Götaland och har tidigare skrivit rapporter åt friskolornas Riksförbund/Almega Utbildning. Budskapet till Simona Mohamsson är tydligt:
– Backa från förslaget.
Och regionpolitikern Westh är långt ifrån ensam. Enligt DN:s källor har partiledningen blivit förvånade över det starka motståndet. Stora delar av de viktiga länsförbunden Stockholm, Skåne och Västra Götaland är kritiska till att utreda hur ett vinststopp skulle kunna gå till. Det har bland annat visat sig på de ”mini-landsmöten” som hållits runt om i landet, inför helgens landsmöte i Karlstad.
– Det är hyfsat hög sannolikhet att partistyrelsen förlorar. Och det skulle bli en stor prestigeförlust eftersom de har satsat så mycket trovärdighet i den frågan, säger en L-källa i Stockholm.
Den liberala ministern Romina Pourmokhtari ska sitta i utskottet där frågan avgörs under helgen.
– Är man borgerlig så är det inte okej att skattemedel pumpas ut till våffelstugor och extremism. Det måste vara ordning på skattepengar som ska till böcker, skolmaten och lärarnas löner, säger hon.
Det interna motståndet ser hon till viss del som tecken på press från andra borgerliga partier och särintressen.
– Det finns många mossiga gamla politiker som inte hängt med väljarna i den här frågan. Men de lärare jag träffar är positiva till vårt förslag. Det blir inte hög kvalitet när de ska spara på böcker och utflykter för att generera vinst till aktieägarna, säger hon.
Återigen är det ett krisande parti som möts knappt ett år före nästa riksdagsval.
I DN/Ipsos senaste mätning får partiet 2 procent avrundat uppåt, vilket är det lägsta resultatet sedan mätningarna startade.
– Det som verkligen har skakat om partiet är inte så mycket de låga opinionssiffrorna som att vi ser ut att tappa förtroende i skolan. Och det är vår viktigaste fråga, säger en källa.
För den nyvalda partiledaren skulle ett nederlag i striden om skolvinsterna försvaga hennes position i ett redan sårbart läge. Enligt flera av DN:s källor är den mest troliga utgången därför att partistyrelsen möter kritikerna i en kompromiss, där skrivningarna om vinstförbud blir svagare.
Helgens andra känsliga fråga handlar – fortfarande – om relationen till SD.
På landsmötet avgörs vilken linje partiet ska ha inför valet 2026. Efter en ovanligt sluten process med få läckor meddelade Simona Mohamsson att en enig partistyrelse vill att L säger nej till alla regeringar där Sverigedemokraterna ingår, men att man gärna fortsätter ett samarbete i stil med Tidöavtalet.
Det är ett kritiserat förslag internt. Men också här bedömer många att det skulle vara en alltför stor prestigeförlust för Simona Mohamsson om landsmötet gick emot den nyvalda partiledaren.
– Risken är minimal att det skulle hända något som går emot partistyrelsens förslag, säger en tung L-källa.
Motionerna till landsmötet visar ändå hur splittrat partiet är i frågan. I ena änden finns länsförbundet i Uppsala som säger nej till allt samarbete med SD.
– Vi skulle gärna se att vi krokar arm med Centerpartiet och bildar en allians med de fyra borgerliga partierna. Jag tror att vi skulle kunna få tillbaka många socialliberala väljare med det här nygamla konceptet, säger Jennie Claesson, kommunalråd i Uppsala.
På andra flanken finns en motion som skrivits under av bland andra riksdagsledamoten Martin Melin, som vill att partiledningen får fria händer efter valet, utan några röda linjer alls mot SD.
Flera källor menar att Simona Mohamssons hållning ska ses som ett försök att hitta en minsta gemensam nämnare mellan partiets olika fraktioner.
– Det var det enda sättet att hålla ihop partiet. Och viktigast för oss nu är att klara oss kvar i riksdagen, säger en källa med insyn i processen.
Läs mer:
Liberalernas väljarstöd slår bottenrekord: ”Ett parti i spagat”
L-beskedet skakar Tidösamarbetet: ”De har devalverat värdet”















