Utvecklingen på bostadsmarknaden har varit tudelad sedan inflationen och räntehöjningarna slog till 2022, och sedermera återhämtade sig. Å ena sidan finns bostadsrätter i centrala Stockholm som nu säljs på nya rekordnivåer, å andra sidan områden där priserna fortfarande inte återhämtat sig sedan 2021.
Statistik från bostadsplattformen Hemnet visar att det främst är de dyraste lägenheterna som har återhämtat sig och stigit i pris sedan pristoppen, medan de billigaste fortfarande ligger väsentligt lägre i pris. Skillnaderna mellan segmenten har alltså ökat.
Mönstret skiljer sig från när bostadspriserna dippade under 2018-2019, då det var de dyraste bostäderna som sjönk mest procentuellt sett. Enligt Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, kan det delvis hänga ihop med beteendet under pandemin, då många sökte sig bort från storstäderna till kranskommuner med lägre kvadratmeterpriser.
– Då såg man stora prisökningar där, men när räntan sedan började stiga och man återgick till kontoret så vände det tillbaka, säger han.
En annan förklaring är att ekonomiskt svagare hushåll drabbades hårdare av inflation och stigande räntor, medan mer välbeställda köpare fortsatt haft råd att efterfråga dyra bostäder.
– I början av ränteökningsperioden trodde man att Stockholms bostadsmarknad, där priserna generellt är höga, skulle drabbas hårdast. Men det har snarare blivit tvärtom, säger Erik Holmberg.
Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån, menar att priserna på de dyraste objekten i större grad korrelerar med utvecklingen på börsen. Och börsutvecklingen har varit stark de senaste åren, trots att vi befunnit oss i en lågkonjunktur.
– Det finns alltid en köpstark målgrupp som är villig att agera när det dyker upp fina bostäder i attraktiva områden, säger hon.
Mönstret är tydligt i både Stockholm och Göteborg, menar hon, medan samma tendens inte syns i Malmö.
– Malmö är ju också en storstadsmarknad men med betydligt lägre priser, och här känner man inte riktigt igen sig i den utvecklingen. Även i mellanstora städer runt om i Sverige ser vi inte samma generella prisuppgång på just dyra objekt, men bra objekt säljs till stabila priser, säger Ulrica Hedman.
Senare i vår väntas lättade amorteringsregler och höjt bolånetak, vilket tros medföra stigande priser. Erik Holmberg tror att skillnaderna mellan dyrare och billigare objekt kan komma att jämnas ut lite på längre sikt.
– Att kontantinsatsen som krävs sänks från 15 till 10 procent kan ju i många fall gynna de billigare bostäderna. Samtidigt skulle jag inte bli förvånad om den här spridningen kan fortsätta öka ett tag till under kommande år, säger han.
Läs mer:
Så blir bostadsmarknaden 2026
Kylslagen start på bostadsmarknaden 2026
Mäklare hyr ut hyresrätter med överhyra
