Det ryska anfallskriget mot Ukraina har alltmer börjat ta plats på Rysslands planhalva och påverka civilsamhället. Ukraina har attackerat oljeanläggningar och förstörelsen på rysk infrastruktur går inte längre att dölja i landet.
Litauens försvarsminister Robertas Kaunas uttryckte på måndagen oro i litauisk press över att Ryssland behöver nya slag att vinna – och att Baltikum och Polen då ligger först på tur.
– Kreml – Putin – behöver en ny upptrappning, någon form av ny seger, och Östersjöregionen samt Polen är de närmaste målen i det här fallet, sade försvarsministern till public servicekanalen LRT.
I utländska medier har dessutom rykten cirkulerat om att Ryssland planerar provokationer i Polen och Baltikum för att testa Natos sammanhållning, enligt LRT. Uppgifter som Litauens president Gitanas Nausèda nyligen sade sig kunna bekräfta för den baltiska nyhetsbyrån BNS.
Som svar på hoten har Litauen nyligen höjt sin beredskap, både när det gäller transport och infrastruktur. Kaunas säger till LRT att skyddet har stärkts för broar, kommunikationsknutpunkter och elektricitet.
Enligt Johan Norberg, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, har kriget gått dåligt för Ryssland i flera år.
– Kriget körde fast i skiftet 2022–2023 egentligen. Ukrainas attacker på Ryssland är inte något nytt, men de har intensifierats och blivit mer omfattande. Det har förändrat bilden av kriget, säger analytikern.
Enligt Johan Norberg agerar Ryssland i dagsläget på olika sätt för att undergräva Nato, utan att för den delen starta krig, som genom propagandakampanjer, cyberkrigsföring och desinformation. Han tror ändå inte att en upptrappning mot andra länder än Ukraina ligger i någon nära förestående framtid.
– Så länge kriget mot Ukraina pågår är det militärt sett en dålig idé att starta ett nytt krig. Det kanske är smart politiskt, men inte militärt, säger Johan Norberg.
Han kan dock förstå oron från länder i Baltikum, vars gränser mot Ryssland är öppna via Kaliningrad.
– Vi vet inte hur den politiska rationaliteten i Ryssland ser ut, så vi kan inte utesluta det här. Och bara det är oroväckande, säger Johan Norberg och fortsätter:
– Det är min stora lärdom från 2022, jag trodde att man inte skulle invadera Ukraina för att de militära förutsättningarna var för dåliga, och det visade sig att jag hade rätt militärt, för det gick åt skogen. Men jag hade 100 procent fel gällande politiken, eftersom Ryssland valde att invadera Ukraina ändå. Det ska vi ha i åtanke. Vi får leva med den osäkerheten.
I september väntas parlaments- och regionval hållas i Ryssland. Något som mest blir ett spel för gallerierna, menar Norberg, då alla i eventuell opposition antingen befinner sig i fängelse, i exil eller är döda. Det är få, förutom de i den allra innersta kretsen, som vet vad Putin och Kreml har för planer, men Johan Norberg tror att det stundande parlamentsvalet kan göra att man i Kreml är försiktig med att trappa upp.
– Kanske hade det funkat 2022 för Ryssland att attackera mål i andra länder, om de gjort något väldigt snabbt och handlingskraftigt. Att göra det i dag, när Nato samlat sig och är mer på tårna, är militärt sett en dålig idé. Men politiskt kan det vara ett sätt att dra uppmärksamhet från problemen i kriget mot Ukraina och de ökande problemen hemma i Ryssland, säger analytikern.
Läs mer:
Putin mer pressad än någonsin
Veteran hotar med uppror – kan vända vapnen mot Kreml
Ryska militärplan kränkte Litauens luftrum
