De som till äventyrs hade väntat sig några geopolitiska julklappar från den ryske presidenten blev nog besviken efter hans traditionella ”heta linje” med journalister och inringande medborgare.
Under den fyra och en halv timmar långa sittningen återkom Putin flera gånger till sina redan kända ståndpunkter: att kriget i Ukraina är andras fel och att det bara kan avslutas om Rysslands maximalistiska krav accepteras.
Redan på den första frågan från ryska, statskontrollerade Kanal 1:s Jekaterina Berezovskaja slog han fast att Kiev måste acceptera kraven och övergick sedan till att tala om ryska framgångar på slagfältet.
Därefter intervjuades en rysk soldat från den ukrainska fronten i telefon. Han hävdade att ukrainska civila stöder Ryssland men att de avrättas av ukrainsk militär, ”precis som nazisterna gjorde”.
En journalist från amerikanska NBC frågade om Putin kände ansvar för alla ukrainare och ryssar som har dött under kriget.
– Nej, det var inte vi som startade kriget, svarade presidenten.
Han fortsatte med en lång utläggning om det han ser som krigets egentliga orsaker: regimskiftet i Ukraina efter Majdanrevolutionen och Natos utvidgning österut.
Och när BBC:s Steve Rosenberg, en av få västjournalister som har blivit kvar i Moskva efter krigsutbrottet 2022, frågade om han planerade någon ytterligare ”specialoperation” mot andra länder – då kom svaret i form av ett illa dolt hot:
– Det blir inga operationer alls om ni visar oss respekt.
Putin fortsatte:
– Det är inte vi som för krig mot väst. Det är ni som för krig mot Ryssland, med ukrainska nationalister som ombud.
På en fråga om vad som händer om Nato skulle införa en blockad mot den ryska Östersjöenklaven Kaliningrad kom något som lätt kan tolkas som ett kärnvapenhot.
– Om de skapar ett sådant hot, då kommer vi att förinta det. Det måste alla förstå. Den sortens aktioner leder till en upptrappning av ett aldrig tidigare skådat slag.
Som vanligt deltog många ”vanliga ryssar” – givetvis utvalda på förhand – i utfrågningen av presidenten. Deras vördnadsfullt ställda frågor handlade om allt från ”den globala satanismen” till internetuppkoppling och förskoleplatser.
En medborgare undrade om hon borde köpa en rysk eller en utländsk bil. En rysk, givetvis, tyckte presidenten. En annan frågade vad som är det viktigaste för en 13-årig pojke. Svar: att älska sin mamma.
En fråga som Putin uppehöll sig länge vid är det låga barnafödandet i Ryssland. Befolkningen har minskat i många år – och på sikt hotar brist på soldater, både för Ukrainakriget och eventuella kommande krig.
När en ung kvinna frågade om hon borde välja att satsa på en medicinsk utbildning eller på att föda barn, uppmuntrade Putin barnafödandet.
– Att börja en karriär eller skaffa högre inkomster får som jag ser det inte göra att man skjuter upp äktenskap och barn, sade presidenten.
En stund senare beklagade han att många ryska kvinnor väntar tills de har fyllt 30 med att skaffa sitt första barn. Och att de sedan ”inte har kraft nog” att föda fler.
– Det måste helt enkelt bli modernt att skaffa barn. Folk måste inse vilken lycka moderskap och faderskap innebär.
Läs mer:
Putin till attack mot Europas ”små grisar”
Rysk skadeglädje efter EU-mötet: ”Tjuvarna i Bryssel” misslyckades
