Efter att Kubas näringsliv misslyckats med att generera inkomster åt staten har turismen blivit en avgörande inkomstkälla för enpartistaten. Nu, när internationella flygbolag inte längre kan tanka i Havanna, riskerar även denna intäktskälla att kollapsa.
– Man kan inte strypa en nation på det här sättet, säger Mexikos president Claudia Sheinbaum, som försöker rädda Kuba från en fullständig kollaps.
Hon beskriver Trumps politik mot Kuba som ”mycket orättvis” och söker sätt att skicka olja till landet utan att drabbas av amerikanska strafftullar. Hittills har Mexiko endast lyckats leverera 800 ton humanitärt bistånd i form av mjölkpulver, bönor och ris för att förhindra undernäring bland befolkningen.
Trots att det ryska flygbolaget Rossiya, ett dotterbolag till Aeroflot, uppger att man tänker fortsätta flyga till Havanna, finns rapporter om resenärer som tvingats stiga av sina flyg i Moskva och i stället erbjudits alternativa resmål i Turkiet, Egypten och Kina. Omkring 4 500 ryska turister, varav de flesta statsanställda, befinner sig nu på Kuba, uppger den ryska turistmyndigheten, enligt The Guardian.
Ett av de europeiska bolagen som försöker fortsätta trafiken till Havanna är det spanska lågprisflygbolaget Air Europa. De har meddelat att man planerar att mellanlanda i Dominikanska republiken för att tanka. Tidigare har flygbolag vid brist på bränsle i Havanna tvingats mellanlanda på Bahamas. Flygbränslekrisen är den första tydliga effekten av USA:s oljeblockad, som är en följd av landets attack mot Venezuela den 3 januari i år, då regimledaren Nicolás Maduro kidnappades av en amerikansk elitstyrka.
USA har förbjudit Venezuelas nya regimledare, Delcy Rodríguez, att godkänna oljeleveranser till Kuba. Blockaden syftar till att tvinga Kubas regim till förhandlingsbordet och inleda diskussioner om en möjlig demokratisering av landet. Donald Trump har tidigare uttryckt att han gärna ser ett regimskifte, men hur ett sådant skulle se ut är oklart. Kubas regim har styrt landet i 67 år och visar inga tecken på att frivilligt vilja lämna ifrån sig makten.
De uteblivna oljeleveranserna har lett till att nästan inga bilar syns till på gatorna. I Havanna har kommunen ställt in kollektivtrafiken och människor tvingas gå till sina arbetsplatser. Sjukhusen har skurit ner på operationer som inte är livsnödvändiga och längre elavbrott har meddelats. Bristen på bränsle har även ökat missnöjet mot regimen. Det har blivit allt vanligare med cacerolazos – kastrullprotester – som genomförs på kvällarna när myndigheterna har svårt att identifiera vilka som bankar på kastrullerna.
Tidigare omsatte Kubas turism 30 miljarder kronor årligen, men efter pandemin har intäkterna minskat kraftigt. Förra året rapporterades en omsättning på endast 10 miljarder kronor. När nu internationella flygbolag börjar ställa in sina avgångar hotas en av de få källor som ger landet hårdvaluta. Den kubanska badorten Varadero, som tidigare var en av Karibiens främsta charterdestinationer, har förvandlats till en spökstad.
I Havanna fungerar fortfarande de större hotellen, men personalen tvingas sova över på arbetsplatsen eftersom de inte kan ta sig hem. Personalen måste även ta med egna lakan och täcken.
– Om man inte gör det får man höra att man kan säga upp sig, berättar en anonym källa till El País.
Fakta.En tiondel av befolkningen har lämnat Kuba
Bränslekrisen påverkar även kubaner som försöker lämna landet. Allt färre flyg trafikerar Kuba och biljettpriserna har stigit kraftigt.
Under det senaste året har en tiondel av Kubas befolkning på nio miljoner invånare valt att lämna landet.
Många har bosatt sig i Mexiko och Brasilien, eftersom USA inte längre ger kubanska medborgare automatiskt visum vid gränsen.
