Under fjolårets rally hittades tre renar från Rans sameby döda med halsarna avskurna strax utanför Umeå. Händelsen inträffade efter att samebyn protesterat mot rallyt. Samtidigt fylldes renskötarnas inkorgar med hat.
I meddelanden som DN tagit del av förekommer grova påhopp. En person ansåg att samebyns agerande gentemot rallyt var ”värre än en skolskjutning”. En annan person kallade samerna för ”stendumma” och sa att de var ”hatade av hela världen”
På grund av hatet vågar ingen ur Rans sameby ställa upp med namn och bild när DN träffar tre av dem inför årets rally-VM i Umeå.
– Jag tänker på mina barn och hur de påverkas av det här. För mig känns det som att man som människa har tappat värdet, säger en av renskötarna.
Svenska rallyt är en av flera VM-deltävlingar som körs runt om i världen, men det är den enda som går på snö.
Tidigare har rallyt körts i Värmland, men i och med klimatförändringarna blev snötillgången allt mer osäker. Svenska bilsportförbundet flyttade därför evenemanget till Umeå. En kommun med fem samebyar.
Rans sameby har en lagstadgad rättighet att bedriva renskötsel på ett område som sträcker sig från Vindelfjällen ned mot Umeåområdet. Under barmarkssäsongen betar renarna nära gränsen mot Norge. På vintern flyttas renarna till kusten, för att optimera renens chanser att hitta bete.
I år har Rans sameby tillsammans med Grans sameby överklagat rallyts tillstånd eftersom sträckorna skär rakt genom vinterbetet. De menar att höga hastigheter, ljudnivåer och besökare utgör störningsmoment. Enligt Rans sameby skingrades renar under förra årets rally, vilket under flera månader ledde till merarbete då de behövde leta reda på djuren igen.
Enligt samebyarna går det inte ha renar i de områden där rallyt körs även om det är där betet är som bäst. I stället kan de tvingas utfodra renar med pellets eller flytta dem till andra områden. Båda alternativen kostar pengar, tid och resurser.
– Det billigaste och absolut bästa för renarna är att låta renarna beta fritt. Men klimatförändringarna har gjort det svårare att hitta bra bete. Vi anpassar oss efter naturen och flyttar renarna dit betet är bra, vars det är vet vi inte förrän vintern kommer.
Rans sameby ser rallyt som en del av de kumulativa effekterna. Det vill säga när flera små förändringar eller händelser tillsammans leder till en större total påverkan än varje enskild del för sig.
– Om de ska fortsätta köra rallyt här måste de acceptera att vi också finns här och bedriver vår verksamhet som påverkas av deras, säger en person ur Rans sameby.
Behöver samebyn flytta sina renar på grund av rallyt, får de själv betala för extrapersonal och utfodring, då rallyt inte betalat ut någon ersättning de senaste åren.
– Det är vi som måste anpassa oss. I det övriga företagslivet finns en acceptans för att extraarbete kostar pengar, men det gäller inte renskötseln, säger en renskötare ur Rans sameby.
Det är Länsstyrelsen i Västerbotten som godkänt rallyts tillstånd. I yttranden till myndigheten skriver Rally Sweden att alla umebor behöver acceptera en kortvarig och begränsad inskränkning för idrottsrörelsens skull.
Anna Nordkvist som är vd på Rally Sweden menar att även rallyt behövt anpassat sig.
– Vi har flyttat start och mål på vissa sträckor samt transporter utifrån information om banan innan ansökan skickades in.
Hon är självkritisk till att organisationen inte förstod samebyarnas verksamhet när rallyt flyttade till Umeå, men hoppas på bättre dialog framöver. Någon ersättning till Rans sameby är dock inte möjlig.
– Det finns inte ekonomi till de summorna som begärts av några samebyar, säger hon.
– Vi har faktiska och verifierade kostnader från samebyar och de betalar vi för.
Hur ser du på det hot och hat som samebyarna får motta?
– Det är inte acceptabelt mot någon. Vi tar frågan på stort allvar och har utbildat vår personal i hur man aktivt kan arbeta förebyggande för att motverka näthat och bidra till ett respektfullt samtalsklimat.
Årligen sponsrar Umeå kommun rallyt med 14,5 miljoner kronor. Men att ersätta samebyarna för rallyts intrång på deras renbetesmarker är inte en fråga för kommunen menar kommunalrådet Hans Lindberg (S).
– Jag kan varken säga ja eller nej till ersättning utan det är en förhandling mellan parterna.
Enligt honom är rallyt en möjlighet att visa upp både Umeå och Sverige för en internationell publik. Han lyfter även fram att evenemanget ger fem miljoner till föreningslivet och genererar över 100 miljoner kronor i turistintäkter.
Kommunen har ett avtal med rallyt i två år till, därefter ska kommunen analysera hur det har gått.
– Event vi har i Umeå ska vara hållbara. Men vi kommer också att behöva samexistera. Det är viktigt att man tolererar och accepterar varandras olika uppfattningar. Hat och hot kommer vi aldrig acceptera.
I skogen utanför Umeå börjar det bli dags för renskötarna att packa ihop för dagen. Redan vid femtiden på morgonen var renskötarna ut för att utfodra renarna och kvällen innan blev sen. Fram tills förra året var de stolta över vilka de är, men nu ifrågasätter dem om det är värt att fortsätta.
– Det är hemskt, efter ifjol känner vi oss sågade vid fotknölarna, säger en av renskötarna.
En annan ställer frågan som ingen vill veta svaret på.
– Kommer vår renskötsel ens överleva hatet?
Fakta.Vad är en sameby?
En sameby är inte en plats utan en sorts ekonomisk förening som innefattar ett antal renskötselföretag. En sameby räknas som en juridisk person och har en egen styrelse. Vem som helst får äga en ren, men den som vill bedriva rennäring behöver enligt rennäringslagen vara medlem i en sameby.
För varje sameby finns ett bestämt landområde där renskötsel får bedrivas. Det finns 51 samebyar i norra Sverige, som är indelade i tre kategorier: Skogssamebyar, fjällsamebyar och koncessionssamebyar.
Totalt finns 33 fjällsamebyar som bedriver rennäring på ett område från fjäll till skog. Det finns tio skogssamebyar som bedriver rennäring i skogen och inte på kalfjället och åtta koncessionssamebyar som bedriver renskötsel med ett särskilt tillstånd.
