Rektorer varnar för högerextrema aktivklubbar: ”Inga klassiska red flags”

Lärarna på Gubbängsskolan i södra Stockholm uppmanas att agera om de upptäcker typiska nazistsymboler och klistermärken på skolan.

Det framgår av det mejl som rektor Anna Gustafsson Avci skickade ut till personalen förra veckan, efter ett samverkansmöte med stadsdelen i Stockholms kommun. Hon uppmanar bland annat sin personal att vara ”vaksamma på den rekrytering av unga till högerextrema rörelser som nu är på frammarsch i radikal fart.”

I mejlet har hon även bifogat fyra bilder på loggor eller symboler som kan kopplas till aktivklubbarna och Nordiska motståndsrörelsen (NMR).

– Vi vuxna behöver hänga med i vilka symboler som sprids bland barn i sociala medier. Jag menar hur ska man veta att en groda har någonting med antisemitism att göra om man inte rör sig i de miljöerna?

En tendens som Anna Gustafsson Avci beskriver i mejlet är att ”vi ser att unga vuxna lockas till kampsport med ett renlevnadsmantra och en ingång om att ”du ska sköta skolan, träna, måna ditt yttre, äta rätt och försvara ditt land”.

Hon kan inte slå fast att det förekommer någon aktiv rekrytering av elever på just Gubbängsskolan, men det är en trend som både polis och socialtjänst har varnat för under de senaste samordningsmötena med henne och de andra skolorna i stadsdelen.

– Det var i samband med att NMR arrangerade Salemmarschen som de flaggade för att det finns en risk att de försöker rekrytera unga.

Har kommunen uppmanat er rektorer att gå ut med information om aktivklubbar och riskmiljöer?

– Ja, absolut. Vi fick information från stadsdelen för att vi ska kunna fånga upp signaler i ett tidigt skede. Sen kan inte jag säga att vi som skola skulle ha mer problem än andra. Men vi har ett samhällsuppdrag att jobba förebyggande och då behöver vi vara proaktiva.

SO-läraren Mathias Lundgren, som själv är engagerad i fotbollskulturen, känner igen varningstecknen väl. Aktivklubbarna använder samma ”grooming”-metoder som de kriminella gängen, menar han.

– I grunden handlar det ju om att hitta en samhörighet på samma sätt som gängen erbjuder. Gemensamt är att det lockar yngre män, där man samlas kring antingen träning eller musik och har gemensamma symboler och dylikt.

Han har sett tendenser bland vissa elever som uttrycker sig rasistiskt eller antisemitiskt, och ser det som en förskjutning av normer som sprider sig bland ungdomar.

– Det skulle inte förvåna mig om om det fanns någon elev som är involverad i aktivklubbsmiljön.

Men det kan vara svårt att upptäcka varningstecknen.

– Det svåra med aktivklubbarna är ju att det handlar om renlevnad och att man ska prestera i skolan och sköta sin hälsa och träning. Det är inga klassiska red flags direkt.

Ska man alltså bli orolig om en elev plötslig börjar prestera jättebra i skolan?

– Precis. Och det är därför det kanske har flugit lite under radarn.

Inte långt ifrån Gubbängen ligger Skarpnäcksskolan som under vårterminen haft problem med alltifrån klottrade hakkors på skåp, till högerextrema och ibland våldsbejakande språkbruk bland elever.

Efter att elever uppmärksammat personal om situationen har rektor Jesper Tornebjer gått ut med en liknande varning till föräldrar till högstadieeleverna på skolan, vilket Svenska Dagbladet tidigare har rapporterat om.

– Det märks av elever som kan ta illa upp av detta. Vi har vidtagit åtgärder men märkte att vi inte kommer åt det fullt ut.

Tornebjer menar att deras skola sannolikt inte är unik men att de polisanmäler misstänkta hatbrott och försöker bryta mönstret innan det är för sent.

– Vi kan inte vänta med att ta tag i problemet när vi ser såna här tendenser för då när en elev väl har hamnat i aktivmiljöer så är det väldigt svårt att bryta.

Ända sedan nätverket White Boys först dök upp 2023 har alternativklubbarna varit under myndigheternas lupp, men under hösten tycks det ha skenat, särskilt bland högstadieelever.

Det har rapporterats om alltifrån nazistsymboler som ritats på skolbyggnader, till ett brinnande hakkors i närheten av en fotbollsmatch med högstadieelever, vilket DN tidigare har rapporterat om.

– Det är det en tydlig spegling av den allmänna samhällsutvecklingen. Därför är det också viktigt att föräldrarna tar sitt ansvar, säger Anna Gustafsson Avci.

Hon har upplevt en stor förändring under de tio år som hon jobbat som rektor.

– Jag började precis efter flyktingvågen. Då handlade allt om att bygga upp nya skolenheter och språkintroduktion för nyanlända. Sen kom pandemin, gängkriminaliteten och nu är det aktivklubbar som är det nya.

Anna Gustafsson Avci tror inte att straff eller förbud är lösningen.

– Vi kommer aldrig kunna förbjuda och skydda elever från allt. Utan det handlar om att ge eleverna en etisk och moralisk kompass för att kunna fatta kloka beslut och tänka kritiskt.

Hon visar stolt upp två det senaste projektet som hon kallar för ”kärlekens träd”, där elever har ritat färgglada löv med budskap som att ”alla har rätt att bo här”.

– Det här skapade eleverna under förintelsens minnesdag! Det är inspirerat av Utøya där de har ett minnesträd efter terrordådet. Jag tror att det är jätteviktigt att barnen förstår sin historia. I höst har vi förhoppningen om att resa till Utøya med våra högstadieelever.