Den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern sedan i lördags är ett exempel på det försämrade omvärldsläget, enligt förste vice riksbankschef Aino Bunge.
– Det är inte något som föranledde just den här kommunikationen. Men det är klart, det visar på den oro som finns i omvärlden, säger hon till TT.
Tusenlappen i kontanter ska täcka betalningar för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Men beloppet kan behöva anpassas till vad olika hushåll har för specifika behov.
– Det är en rekommendation. Det bygger på Konsumentverkets beräkningar av hur mycket mat man brukar göra av med per månad, säger Bunge.
Fungerande Swish i mobilen och betalkort från två olika nätverk rekommenderas också. Men hur mycket bankmedel hushållen bör ha tillgång till digitalt eller med fysiska korttransaktioner har Riksbanken inte tagit ställning till, enligt Bunge.
Riksbanken vill även se att hushållen använder kontanter med jämna mellanrum för att hålla i gång kontantsystemet, men de säger inte hur ofta det bör göras.
– Det finns ju de som använder kontanter dagligen. Jag tycker minst en gång i månaden låter bra, men vi har ingen särskild rekommendation, säger Bunge.
När Ryssland anföll Ukraina i full skala 2022 gjorde svenska hushåll ovanligt många och stora kontantuttag. Och mätningar visar att ”strax över 40 procent” av hushållen redan i dag har minst en tusenlapp per vuxen hemma.
Någon risk att kontanterna inte ska räcka till om resterande nästan 60 procent av de vuxna i landet ska fylla på med kontanter finns inte, enligt Bunge.
– Vi har lager av kontanter. Sedan är det ju inte så att jag uppmanar alla att springa ut nu och ta ut kontanter. Det här är ju en beredskap vi ska bygga över tid, säger hon.
