Sedan de omfattande skogsbränderna i Sverige 2014 och 2018 har Sveriges strategi för hantering av skogsbränder genomgått en omfattande förändring. I dag satellitövervakas skogarna och staten finansierar upp till tio helikoptrar och fyra flygplan. De står strategiskt placerade och besluten om hur många som ska vara i tjänst och var de bör stå omprövas två gånger i veckan.
Så sent som 2018 var förmågan att tidigt upptäcka, hantera och leda räddningsinsatserna betydligt sämre än vad den är i dag.
– Vi lärde oss väldigt mycket, särskilt 2018. Då hade vi inte ens tillgång till statligt finansierade helikoptrar. Vi var hänvisade till den privata marknaden och det blev huggsexa om de som fanns. Det gjorde det ofantligt dyrt för kommunerna att nyttja flygande resurser, säger Johan Szymanski, då räddningsledare i Älvdalen, i dag brandchef för Uppsala brandförsvar.
Faktum är att sedan dess har inte Sverige drabbats av några stora skogsbränder. Enligt Anders Edstam, enhetschef på Myndighetens för civilt försvar kan det kopplas till det faktum att Sverige har vässat sin förmåga.
– Vi har en helt annan proaktiv strategi i dag. Tidigt upptäck och snabb respons är det mest avgörande för att förhindra stora skogsbränder, och där har vi definitivt blivit bättre rustade, säger han.
Enligt honom handlar det om tre väsentliga förbättringsområden.
● Ökad medvetenhet har lett till att statliga myndigheter och kommunala räddningstjänster numera har samma syn på hur riskerna ska förstås och hanteras.
● Staten har resursförstärkt. Sedan 2019 finansierar staten de flygande släckresurserna. Staten kan också gå in och säkra upp med material som pumpar och slangar som kommuner i behov snabbt kan rekvirera.
● Ledningsförmågan. Sedan en lagändring 2020 organiseras räddningstjänsten i 18 regionala ledningscentraler. Det säkerställer att det alltid finns tillgängliga befäl för att hantera både taktisk ledning på skadeplats och strategisk beredskap i regionen.
– Såväl befäl som brandmän är utbildade på ett helt annat sätt i dag. Det är av stor vikt, eftersom det är mycket med skogsbränder som är svårt att styra: väder, vind, mänskliga faktorn, gnistor från skogsmaskiner – inget går att riktigt kontrollera. Därför är tidig upptäckt och snabbt agerande avgörande, säger Johan Szymanski.
Han ger ett talande exempel: börjar det brinna i torr skogsmark och det blåser, kan elden lätt sprida sig med 30 meter i minuten.
– Elden ska först upptäckas, sedan ska vi larmas. Det kan ta upp till en halvtimme innan vi är på plats. Då har det redan hunnit bli en ganska stor brand. Därför är den nya satellitövervakningen och det traditionella brandflyget så viktigt, säger han.
Av de fyra statliga så kallade skopflygplanen finansieras två av EU.
– Flygplanen är dyra. Vi skulle vilja kvitta ut dem mot ytterligare tio helikoptrar, de är mycket effektivare när det kommer till att snabbt släcka skogsbränder, säger Anders Edstam.
Den kommunala resursen består av 900 brandstationer och 16 000 brandmän, varav cirka 3 400 ständigt står i beredskap för utryckning.
– De utgör den stora förmågan. Att de nu snabbt kan få statligt understöd från luften är en väsentlig förbättring som minskar risken för att vi kommer att drabbas av omfattande skogsbränder.
Fakta.Satellitövervakning
● Under 2020–2021 genomfördes tester av satellitdetektion av brand av Myndigheten för civilt försvar, MCF i samarbete med SMHI, kommunala räddningstjänster och länsstyrelser. Utfallet var positivt.
● I dag används tre satelliter som är kopplade till SMHI:s tjänst Brandrisk skog och mark och direkt till samhällets larmkedja via SOS Alarms system CoordCom.