Vattnet stiger i sydvästra Frankrike. Stormen Nils drog in med vindbyar på uppemot 42 meter per sekund och har förvärrat ett redan kritiskt läge efter veckor av ihållande regn.
Markerna i regionen beskrivs som mättade till nivåer som inte uppmätts sedan 1959. Det får konsekvenser: Även små regnmängder får nu floderna Garonne, Maine och Loire att svämma över sina bräddar.
En färsk så kallad attributionsstudie från forskarnätverket ClimaMeter bekräftar att stormens styrka inte är en slump. Enligt analysen har människans klimatpåverkan gjort stormar som Nils upp till 10 procent blötare och vindarna upp till 5 procent kraftigare i de drabbade områdena jämfört med förr.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, menar att just de vattenmängder vi ser nu är logiska i en varmare värld. I dag ligger den globala uppvärmningen på cirka 1,4 grader, men vid 3 grader skulle riskerna öka markant.
– Då kommer luftmassorna som kommer in från Atlanten att kunna vara ännu varmare och därmed ha tagit upp mer vattenånga som kan falla ur som nederbörd, säger han.
Erik Kjellström pekar på det rådande väderläget som en riskfaktor även framåt:
– Vid långvariga situationer med likartat väder kan det bli väldigt problematiskt. Om vi har ett läge som nu, med ett envist högtryck här uppe i norr och lågtryck som står på kö in mot Sydeuropa, så kommer det i ett 3-gradersklimat att kunna ge ännu kraftigare regn och översvämningar där.
Frankrikes miljöminister Monique Barbut besökte det drabbade Gironde under tisdagen. ”Morgondagen är redan här”, sa hon då till tv-kanalen LCI. Samtidigt deklarerade hon att regeringen nu ska utlysa undantagstillstånd för att snabba på försäkringsärenden.
Frankrike är inte ensamt. Förra veckan omkom minst 16 personer i Portugal och Spanien då stormen drog fram över Iberiska halvön. Tusentals tvingades lämna sina hem. I Spanien beskrivs Nils som den sjätte stormen på bara tre veckor.
Samtidigt med extremvädret över Sydeuropa kommer en skarp varning från EU. Det är unionens vetenskapliga klimatråd (ESABCC) som i en ny rapport slår fast att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.
Dagens åtgärder räcker inte. Rådet rekommenderar nu att EU:s medlemsländer i sin planering ska utgå från ett scenario där den globala uppvärmningen når mellan 2,8 och 3,3 grader vid sekelskiftet.
Att enbart hoppas på Parisavtalets 1,5-gradersmål bedöms inte längre vara en säker strategi för att skydda samhällsviktiga funktioner.
Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, anser att rekommendationen är rimlig utifrån försiktighetsprincipen. Eftersom anpassning av infrastruktur tar lång tid vore det oansvarigt att utgå från glädjekalkyler, menar han.
Han liknar det vid en hemförsäkring:
– Man kan resonera att detta kostar pengar och tycka att det är osannolikt att ens hus kommer att drabbas av en brand, men det är inte nödvändigtvis klokt att inte ha någon brandförsäkring. I klimatets fall vet vi dessutom att en brand kommer, vi vet bara inte hur stor den kommer att bli, säger Gabriele Messori.
Fakta.Så hårt slår det varmare klimatet mot Europa
• Extremväder orsakar nu skador på infrastruktur för i snitt 45 miljarder euro per år inom EU.
• Under sommaren 2025 beräknas över 24 000 dödsfall i Europa ha orsakats av extremhetta.
• Europa värms upp ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.
• De senaste fem åren har medeltemperaturen i Europa legat cirka 2,4 grader över förindustriell nivå.
• Under 2025 brann över en miljon hektar skog i EU vilket är tre gånger mer än långtidssnittet.
• Endast en fjärdedel av de ekonomiska förlusterna från klimatrelaterat extremväder täcks i dag av försäkringar.
• Skadorna inom det europeiska jordbruket uppgår redan till 28 miljarder euro per år.
Källa: European Scientific Advisory Board on Climate Change 2026
Läs mer:
Så mycket värre blir extremvädret
Stormen Nils härjar i Sydeuropa
Stora delar av Arktis isfritt mitt i vintern
















