Det är pengarna, dumbom. Bill Clintons gamla devis är ledordet inne i mötesrummet i Bryssel, där allt kretsar kring de ryska miljarderna. Tålamodet har sinat.
Estlands premiärminister Kristen Michal har hotat med att stanna över jul om man inte enas om stöd till Ukraina innan dess.
Det vore en torftig jul. Två trötta plastgranar tornar upp sig inne på Europeiska rådets högkvarter i Bryssel, i övrigt lyser den annalkande högtiden med sin frånvaro.
Att tvingas kvar i den belgiska huvudstaden över jul vore förstås en smärre uppoffring jämfört med vad ukrainarna behöver uthärda – de som får fira i skyddsrum och utbombade hus.
Uttalandet speglar dock det allvar som präglar mötet, som statsminister Ulf Kristersson beskriver som det svåraste sedan anfallskriget bröt ut.
– Det kommer att bli mycket långa diskussioner, sade Kristersson.
På förhandlingsbordet ligger de 210 miljarder euro av ryska centralbankens pengar som finns frysta på bankkonton i EU. De nordiska och baltiska länderna vill lägga beslag på pengarna och ge som lån till Ukraina. Det vill även bland andra tungviktarna Tyskland, Polen och Frankrike.
EU:s val står nu mellan ”pengar i dag eller blod i morgon”, sade Polens premiärminister Donald Tusk när han anlände till mötet.
Volodymyr Zelenskyj deltar också på plats, väl medveten om att hans statskassa gapar tom redan till våren om inte EU-ledarna kan enas.
Det är inte bara Ukrainas möjligheter att försvara sig mot de ryska anfallen som står på spel. Utan även EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör.
– Ingen får lämna mötet innan frågan om Ukrainas finansiering är löst, gjorde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen klart innan mötet.
Av vissa tolkades det som ett löfte, av andra som ett hot.
Inne i mötesrummet där bara ledarna och inga medarbetare deltar, råder mobilförbud eftersom frågan anses vara så känslig.
De senaste utspelen från Vita huset har bidragit till känslan av allvar.
I Donald Trumps läckta ”fredsplan” stod nämligen att USA och amerikanska företag skulle få lägga beslag på merparten av de ryska tillgångarna. Även om de skrivningarna är borta från den senaste planen, tyder uppgifter till både Politico och AFP på att Trumpadministrationen aktivt försökt förmå regeringar i EU att sätta sig på tvären.
Belgien, där merparten av de ryska miljarderna finns, håller emot och kräver garantier. Men i takt med att deadline närmat sig har också fler EU-länder satt sig på tvären. Även Italien, Bulgarien, Malta och Tjeckien är skeptiska till att ta pengarna.
Nu lägger Sverige och andra likasinnade länder in högsta växeln för att bryta dödläget. Priset för att misslyckas skulle vara för högt.
Vad skulle det innebära för EU som geopolitisk spelare om man misslyckas?
– Det skulle vara utomordentligt allvarligt, säger Ulf Kristersson till DN.
– På samma sätt som det var en enormt stor sak att EU samlade sig till en stor enighet efter den ryska invasionen av Ukraina, så hade det varit ett oerhört svaghetstecken.
Tidigare i veckan var den tyska förbundskanslern Friedrich Merz nära att börja gråta han höll ett tal i Berlin, med Zelenskyj i publiken. Han talade om Ukrainakriget som en pågående mardröm.
Det hör inte till vanligheterna att en 70-årig proffspolitiker och luttrad affärsjurist kämpar mot tårarna.
Så är stämningen i Europa när det lider mot jul.
Läs mer: Lina Lund: USA:s skilsmässoansökan tvingar Europa att välja väg
