Vid fronten i östra och norra Ukraina har Ryssland i över fyra års tid avancerat sakta framåt genom brutala ”köttkvarnsattacker”, där mängder av infanterisoldater offras för varje ny position och kvadratkilometer.
Kreml har förlitat sig på att det numerära övertaget i sig ska vara tillräckligt för att vinna kriget och man har varit beredd att acceptera enorma förluster.
Hur många som stupat är inte känt, Ukraina hävdar att närmare 1,3 miljoner ryska soldater dödats eller sårats svårt. Ryskspråkiga BBC och Mediazona har identifierat 216 000 döda ryssar, och det bedöms finnas ett betydande mörkertal.
Den ryska taktiken har varit kostsam redan från början, men i takt med den teknologiska utvecklingen och att stridsfältet blivit allt mer transparent, har den blivit allt mer ineffektiv.
Drönare flyger längs frontlinjen och upptäcker alla större truppförflyttningar nästan omedelbart. Efter 1 500 dagar av strid har Ukraina dessutom lärt sig förutspå taktiken i de ryska angreppen.
I veckan berättade den ukrainska soldaten Oleksii Mykhailov, som fram till april var vid fronten i nästan ett år utan uppehåll, att hans trupper lärt sig när de ska angripa fienden och när de ska avvakta för att inte avslöja sina positioner.
Istället för att skicka fram stora grupper av soldater har ryssarna övergått till att röra sig i mindre enheter. En taktik som härrör från västfronten under första världskriget, då tyskarna använde en liknande taktik, enligt Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
– Det handlar om att hitta ytor och luckor och det gör man med små patruller som rör sig framåt. Man har behövt anpassa sig för att överleva.
Det har kommit olika rapporter om storleken på de ryska grupperna. I vissa fall rör de sig två och två och i vissa fall uppges de vara fyra soldater i varje liten enhet.
– De har ofta varit två när de gjort framryckningar, nu kanske de har hittat ett mer optimalt nummer med fyra. Det skapar en form av trygghet och om någon blir skadad är det lättare att dra sig tillbaka om man är fyra än om man bara är två, säger Huovinen.
Även tidigare under kriget har ryssarna frångått ”köttkvarnstaktiken” för anfall i mindre grupper. Bland annat när Kremls styrkor intog staden Vuhledar i sydvästra Donetsk i slutet av 2024. Då uppbackade med stora mängder artilleri.
Johan Huovinen tror att skiftet den senaste tiden beror på att ryssarna tror sig kunna avancera snabbare på det här sättet, men att det också är ett sätt att begränsa förlusterna i kriget. Att Ukraina har brist på folk är ett faktum, men inte heller Ryssland har obegränsat med soldater och president Vladimir Putin vill undvika en ny stor mobilisering.
– Att anfalla kräver att man exponerar sig och ryssarna har behövt anpassa sig för att inte bli förutsägbara.
Att Ryssland tycks överge ”köttkvarnstaktiken” innebär också att Ukraina behöver anpassa sin taktik. Landets drönarstyrkor har fått order om att angripa soldater oftare och att ge sig på militärfordon och utrustning mer sällan.
Bland de nyaste drönarna vid fronten finns det billiga varianter som kan offras för att angripa enskilda soldater, enligt Johan Huovinen. Det handlar om enklare modeller för 3 000 till 4 000 kronor, som inte är utrustade med värmesökare eller utrustning för att navigera i mörkret.
Anton Zemlianyj, analytiker vid Ukrainas säkerhets- och samarbetscentral, säger till The Telegraph att ryska befäl övervakar de små grupperna med drönare och dirigerar dem hur de ska röra sig.
– Dessa grupper undviker direkta strider och försöker istället röra sig förbi ukrainska befästningar, säger han.
Målet är att skapa hot för ukrainarna från oväntade positioner och att tvinga dem att försvara sig från flera håll samtidigt. Zemlianyj säger att taktiken noterats både vid den södra och vid den östra fronten under april. Även i ett område i den nordliga Sumyregionen.
Han understryker att de ryska förlusterna fortsatt är höga även med den nya taktiken och att det är svårt att riva större hål i de ukrainska försvarslinjerna med hjälp av ett fåtal soldater bakom frontlinjen.
