Under loppet av några dagar, kring månadsskiftet juli–augusti, utsattes flera franska toppolitiker för smutskastningskampanjer. I början av augusti dök falska och anonyma X- och Tiktok-konton upp som påstod att den tidigare premiärministern Gabriel Attal, som är en av toppkandidaterna inför presidentvalet 2027, bland annat skulle lida av nervsjukdomen Parkinson. Några dagar tidigare hade en liknande kampanj börjat cirkulera som påstod att Édouard Philippe, också han starkt tippad inför valet, lider av demens.
Även EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann, som varit öppet kritisk mot Ryssland, utsattes för smutskastningskampanjer, i vilka hans fru bland annat anklagades för att ha mutat franska tidningar för att skriva positivt om hennes man. Glucksmann tippas ställa upp som vänsterkandidat i presidentvalet.
”Myndigheten för försvar och nationell säkerhet (SGDSN) har informerat mig om att jag var måltavla för en attack utförd av gruppen Storm1516, direkt orkestrerad av GRU (den ryska militära underrättelsetjänsten)”, skrev Glucksmann på X efter händelsen.
Enligt den franska myndigheten Viginum, som har till uppgift att bekämpa utländsk informationspåverkan på nätet, kan påverkanskampanjerna mot de franska politikerna kopplas till nätverk med band till ryska underrättelsetjänsten GRU.
Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har desinformationskampanjerna ökat mot såväl Frankrike som andra EU-länder. Efter Ukraina är Frankrike det land i Europa som är mest utsatt, enligt siffror som The Economist tagit del av.
Det finns flera anledningar till att landet är en måltavla, enligt Frederick Fooy, expert på rysk och kinesisk informationspåverkan på Myndigheten för psykologiskt försvar.
– Frankrike är ett stort och viktigt EU- och Natoland som har stöttat Ukraina länge. Det är naturligtvis ett rött skynke för Ryssland, säger Fooy.
En annan anledning är polariseringen i Frankrike, där ytterkantspartierna har blivit allt mer populära och den politiska splittringen är ett faktum. Ryssland vill påverka landet att gå i en mer ryssvänlig riktning. Inför nästa års val signalerar flera opinionsundersökningar att ytterhögerpolitikern Marine Le Pen kan vinna.
Le Pen har tidigare visat stöd för Ryssland genom att försvara annekteringen av Krimhalvön 2014 och kritisera EU:s sanktioner, även om hon på senare tid utåt sett distanserat sitt parti från Moskva.
Påverkanskampanjerna kan se olika ut. Det kan handla om rena smutskastningskampanjer, som att president Emmanuel Macron skulle ha haft samröre med den ökände amerikanske sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Men det handlar också om att sprida desinformation som skapar ännu större polarisering och motsättningar i länder, menar Fooy.
– Ryssland har blivit mer insatt i de sprickor och motsättningar som finns naturligt i alla samhällen, och det är ofta dessa som man försöker utnyttja genom att polarisera och fragmentera.
En annan taktik är att försöka översvämma informationsmiljöer och internet med AI-genererat trams, förklarar Fooy, för att bland annat trötta ut nyhets- och mediekonsumenter.
– Man utmattar konsumenterna så att de slutar tänka källkritiskt eller slutar bry sig om nyhetsmedier över huvud taget, säger han.
Men det är inte bara rysk informationspåverkan som ökat under senare tid. Sedan 2022 har olika typer av hybridaktiviteter blivit vanligare, alltifrån sabotage till cyberangrepp över i stort sett hela Europa.
I början av augusti hittades en sprängmedelsbestyckad drönare på flygplatsen Leipzig-Halle i Tyskland och myndigheter i landet utesluter inte att en främmande makt ligger bakom.
Enligt James Pamment, chef på Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet, har Ryssland trappat upp sina operationer i takt med att trycket på Putin ökar.
– Ryssland bedriver en form av hybrid krigföring mot Europa och landet eskalerar hela tiden sina försök och tar större risker, säger han.
Som exempel nämner Pamment grishuvudena som placerades utanför flera moskéer i Parisregionen i september förra året. Flera personer, bosatta i Serbien, greps för aktionen, men enligt franska utredare leder spåren till den ryska underrättelsetjänsten GRU.
– De rekryterar yrkeskriminella för att komma till Frankrike och bedriva den här typen av aktioner, säger Pamment.
Vad är då syftet med dessa operationer? Fooy menar att ett övergripande mål är att minska, och helst avsluta, stödet till Ukraina och få bort sanktionerna mot Ryssland. Men också att destabilisera och skapa spänningar i och mellan länder.
– Ryssland vill splittra och polarisera såväl Nato som EU och med särskilt fokus då på den transatlantiska länken mellan Europa och USA, säger Fooy.