Magdalena Andersson har fått talmannen Andreas Norléns (M) uppdrag att sondera regeringsunderlaget igen, efter då hon lämnade tillbaka det första gången när V meddelat att de föredrog just Norlén som talman framför S-kandidaten Johanna Haraldsson.
I fredags träffades toppolitiker från S, V, MP och C på Högberga gård i Lidingö tillsammans med företrädare för näringslivet, arbetsmarknaden och rättsväsendet. Andersson kallade det ”konstruktivt och bra”, men det ledde inte till några överenskommelser om låsningarna eller förändrade krav.
– Min gissning, och det är verkligen en gissning, är att det här kommer att ta ett tag innan någon eventuellt börjar mjuka upp sina krav. I fredagens möte satt de ju i alla fall ner tillsammans och det är åtminstone svagt positivt att de spenderat den dagen ihop, säger Malena Rosén Sundström, docent och lektor vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet.
Helgen har dock fortsatt med diverse kontakter partierna emellan. Talmannen har tidigare meddelat att Magdalena Andersson kommer att rapportera till honom senast måndagen den 12 oktober. Men det har skjutits upp till tisdagen den 13 oktober i stället på begäran av S-ledaren, enligt ett pressmeddelande från riksdagen.
DN har sökt S som inte vill kommentera varför mötet flyttats fram.
Efter mötet ska talmannen överlägga med vice talmännen om hur processen ska fortsätta.
Innan mötet mellan Andersson och Norlén flyttades fram hade riksdagsförvaltningen ett bordläggningsplenum inskrivet i kalendern klockan 14.00 på måndagen.
På ett bordläggningsplenum kan talman Norlén föreslå för riksdagen Magdalena Andersson som statsminister, förutsatt att de rödgrönas senaste diskussioner har kunnat rucka på låsningarna. Förslaget måste då bordläggas – det vill säga vänta på omröstning för att ledamöterna ska få tid att fundera över det – först en gång, sedan en gång dagen efter.
– Det finns en liten chans att det går till en omröstning i den här vändan, men det är nästan omöjligt att säga. Vad vi vet, utanför de här fyra partiernas väggar, är att det är fortsatt låsta positioner och röda linjer och så länge det är så går det ju inte att få en rödgrön regering på plats, säger Malena Rosén Sundström.
Fakta.Statsministeromröstning
● Fyra veckor har gått sedan drygt 6,8 miljoner väljare lagt sina röster som fördelade sig på ett sätt som påminner om hur svår regeringsbildningen var också efter de två senaste valen.
● 173 mandat för Tidöpartierna står mot de övrigas 176, men där har vallöften och så kallade röda linjer stått i vägen för en enkel lösning – i centrum C som inte tänker tolerera en regering med V och V som kräver regeringsposter för att tolerera en S-ledd regering.
● Som ledare för det största partiet har Magdalena Andersson fått talmannen Andreas Norléns (M) uppdrag att sondera regeringsunderlaget bland de partier som hon suttit i opposition med under de senaste fyra åren.
● Eller fått det igen, snarare, då hon lämnade tillbaka det första gången när V meddelat att de föredrog just Norlén som talman framför S-kandidaten Johanna Haraldsson.
● Statsministeromröstningar sker med så kallad negativ parlamentarism, vilket brukar formuleras som att riksdagen just tolererar regeringen – för tveksamma ledamöter finns gul knapp för ”avstår”.
● Från modern tid kan man påminna om att Stefan Löfven (S) valdes till statsminister 2019 med 115 ja-röster eftersom bara 153 röstade nej och 77 avstod.
● Om riksdagen säger nej till talmannens statsministerförslag vid fyra omröstningar blir det automatiskt extra val, men med regeringsformen från 1974 har det aldrig hänt – närmast var efter 2018 års val då både Löfven och Kristersson fick nej i tre omröstningar innan Löfven tolererades.
Det skulle kunna bli statsministeromröstning om Andersson i veckan. För att vinna den sortens omröstningar krävs att mindre än hälften av de 349 ledamöterna trycker på sina nej-knappar, det vill säga att man inte nödvändigtvis behöver få majoritetens stöd.
V har åtminstone hittills sagt att partiets riksdagsledamöter kommer att rösta nej till Andersson, inte avstå, om de inte lovas ministerposter. Tillsammans med Tidöpartiernas samlade nej-röster skulle det innebära att hon inte klarar en omröstning.
– Jag tror inte att de kommer att avstå i det här läget, utan jag tror att det krävs att processen fortsätter och drar ut lite på tiden. Efter ett tag kanske man tänka sig något slags kompromisslösning, säger Malena Rosén Sundström.
Om riksdagen säger nej till talmannens statsministerförslag vid fyra omröstningar blir det automatiskt extra val, men med regeringsformen från 1974 har det aldrig hänt.
– Det ska väldigt mycket till för att bli extra val. Elisabeth Thand Ringqvist (C) har i dagarna sagt att hon inte är främmande för det, men då ska man komma ihåg att Centern är det parti som har en väldigt god kassa, för att hålla val kostar ju också. De flesta önskar inte det, och om det verkligen är det som står på spel så försöker man nog hitta en lösning, säger Malena Rosén Sundström.
Läs mer:
Efter rödgröna mötet – Andersson måste bestämma sig i helgen
Vänsterpartiets resa mot makten: ”Det är nu eller aldrig”
De rödgröna överens: Tonårsutvisningarna stoppas