Hyresrätter mot eget ägande.
Mindre grupper i förskolan mot färre lekplatser.
Fler väktare mot mindre till kulturen.
När nu även partierna till höger i Göteborgs stad lagt fram sitt förslag till budget för nästa år blir konfliktlinjerna inför valet nästa år tydliga.
Att det rödgröna styrets budget kommer att vinna även denna gång står redan klart, eftersom de har en valteknisk överenskommelse med Centerpartiet.
I stället kommer budgetdebatten nästa torsdag bli ett ett avstamp för valrörelsen. Ooppositionen tänker i första hand angripa styret på ett område där man vet att det är utsatt, om förskolan och grundskolan.
Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna öronmärker 124 miljoner mer än S, V och MP till förskolan och 129 miljoner mer till grundskolan.
De föreslår återigen också sänkt skatt med 13 öre, vilket kostar 245 miljoner – men kapar i andra änden på en rad områden, som stadsmiljö (165 miljoner), socialtjänsten (178 miljoner) och kultur (22 miljoner mindre).
Skolverkets riktlinje ligger på upp till 12 barn i grupperna med små barn och upp till 15 för de äldre. Rikssnittet för hela förskolan låg i fjol på 15 barn, Göteborgs kommun hade 17.
– Vår budget kommer att få ner barngruppernas storlek på riktigt. Vi lägger betydligt mer än styret på att anställa fler förskollärare. Nej, vi är inte nöjda, men jag är oerhört stolt över att den här satsningen, säger Demokraternas Martin Wannholt som främst drivit på i frågan.
Rödgröna styret valde i sin budget att höja vistelsetiden i förskolan till 30 timmar i veckan för syskon med föräldraledig mamma eller pappa. Även högerpartierna släpper igenom pengar till den reformen, även om den inte är särskilt populär hos alla partier i den kvartetten.
Att stadsmiljönämnden får så pass mycket lägre anslag av de borgerliga menar MP:s gruppledare Karin Pleijel indirekt slår just mot barnen.
– Inga nya lekplatser, parker eller trevliga stadsmiljöer i göteborgarnas offentliga vardagsrum, i stället vill de ha mer asfalterade p-platser om de får bestämma, säger Pleijel.
– Det där är bara trams, svarar M-ledaren Axel Josefson, och menar att den förvaltningen ”har vuxit snabbt med byråkrati och administration”.
I likhet med förra valrörelsen kommer den som nu väntar att i Göteborg kretsa en hel del kring bostäder, om det främst bör byggas småhus eller hyresrätter och om det är rätt eller inte att tillåta boende att ombilda lägenheter i allmännyttan till bostadsrätter, primärt i Göteborgs så kallade utsatta stadsdelar.
Högersidan tycker sig där ha hittat en öm punkt hos just Socialdemokraterna där ledaren i Göteborg Jonas Attenius även nationellt frontat kongressens beslut om att förbättra integrationen genom att underlätta blandning av befolkningen.
När högersidan kallat S-förslagen för tvångsblandning har Attenius och partiet svarat att det är ”hittepå”, ingen ska tvingas flytta någonstans. Samtidigt har S framhållit att man vill underlätta en bostadskarriär även i utsatta områden genom att bygga mer blandat.
Där föreslår nu de borgerliga i Göteborg att staden ”inte säger nej när hyresgäster vill ta över ägandet av sina bostäder” i allmännyttan.
Det motiveras nu med att de boendes ”såväl ekonomiska som sociala situation skulle kunna förbättras avsevärt” och ”frigöra stora dolda värden som kan användas för till exempel underhåll, trygghetsskapande arbete och andra investeringar inom bolagssektorn.”
Men inom det rödgröna styret finns den här mandatperioden ett principbeslut om att inte röra allmännyttan, inte heller i utsatta stadsdelar. Det håller S-ledaren Jonas Attenius fast vid och i en kommentar till DN säger han:
– Vi bygger redan mängder med radhus, småhus och andra fina hus i Bergsjön, Angered och andra förorter, så jag förstår inte varför Moderaterna vill tvinga tusentals hyresgäster ur sina hem. I Stockholm har man redan prövat Moderaternas tvångsombildningar och sålt ut var tredje hyresrätt sedan 90-talet.
