Hon hänger raskt av sig dunjackan, hälsar energiskt och plockar upp ett anteckningsblock. Lawen Redar, Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson, besöker utbildningsföretaget Merit på Rosengård i Malmö.
Här utbildas förskolepersonal från hela landet som vill stärka sin svenska. En del är nya på jobbet, andra har arbetat i svensk förskola i många år.
Rektorn och läraren Sara Belin träffar ofta personal som berättar att de försöker undvika en pratstund med föräldrarna i kapprummet vid hämtning.
– Många tar upp att man inte vågar prata med vårdnadshavarna, man känner sig i underläge, säger Sara Belin.
– Man har inte språket för att svara på oförberedda frågor, även om man vet precis hur Kalles dag har varit. Då backar man. Det skapar frustration och gör att man inte alltid blir sedd som en fullvärdig kollega, säger hon.
Sara Belin vet att det går att förändra. Efter en 15 till 20 veckors deltidskurs, helt inriktad på språk i förskoleverksamhet, är skillnaden ofta stor.
– I förskolan har man reflektionstid i arbetslaget. Många säger i början av kursen: det är aldrig jag som skriver vid mötet. Men när vi jobbat med det, tränat, stärkt dem, så vågar de ta plats. Självförtroendet ökar och de kan gå ut och prata med barnens föräldrar om hur dagen varit, säger Sara Belin.
Regeringen meddelade i höstas att ett språkkrav ska införas för all personal i äldreomsorgen, både för befintlig personal och vid nyrekrytering. Kravet ska gälla från den första juli i år, men med möjlighet för undantag.
Runt 150 miljoner kronor per år lägger regeringen på reformen, där kostnaderna till stor del består av språkkurser för personal under arbetstid. Regeringen tillsatte också 2024 en utredning om språkkrav för förskolepersonal, som väntas bli klar i sommar.
Men Lawen Redar vill gå längre – och inkludera fler grupper i välfärdsyrken.
– Vi kommer att gå vidare med språkkrav i hela välfärden, men med definitionen att det ska vara språkfrämjande insatser hela vägen, säger Lawen Redar.
Var har Socialdemokraterna brustit tidigare?
– Det har funnits en senfärdighet nationellt som man får beklaga, men nu ska vi växla upp. Jag är stolt över att kunna uttrycka att vi nu går längst av alla partier. Det finns inget parti som har en så omfattande språkpolitik som vi.
Lawen Redar vill se ett nationellt program för att avskaffa utsatta områden.
– Jag kan inte för något i världen förstå varför vi inte ska öka insatserna för språkutveckling och ha en nationell förhandling för att avskaffa utsatta områden. Många av förslagen borde vi kunna jobba partiöverskridande med i Sveriges riksdag.
Du vill se ett blocköverskridande samarbete kring det här?
– Ja, det här är frågor som måste hålla över tid, absolut. Ska vi lyckas motverka framväxten av utsatta områden är det bra om det inte är kopplat helt och hållet till vilket parti som leder Sverige. Det är en angelägenhet för hela vårt land.
Under mötet med Merits personal i Malmö, representanter från kommunen och från Skolverket, antecknar Lawen Redar flitigt. Hon ställer frågor om Skolverkets budget, möjligheterna för att skala upp verksamheten – och är tydligt upprymd när dunjackan åker på igen.
Ett sista medskick från personalen på Merit blir: Gärna språkkrav i fler välfärdsyrken – men ”rätt språk”, yrkesspråket – och inte med syfte att stänga ute personer som skulle kunna passa utmärkt som förskolepedagoger, vårdbiträden eller undersköterskor.
– Det är jättefokus på språkfrågor i debatten, men inte på rätt sätt. Fokus på språkfrågor ska inte handla om att göra tester, mäta och stänga ute. Jag tycker att ett språkkrav i förskolan kan vara bra, om man också kan får möjlighet att utveckla sitt språk. Det ansvaret ligger på arbetsgivaren, säger Sara Belin.
