Thomas G:son har ett överlägset rekord som låtskrivare i Mello. Hela 82 låtar har han varit med och skrivit, årets bidrag inräknade. Nuförtiden sker låtskrivandet mer i team men när G:son började sin yrkesbana såg det lite annorlunda ut.
– I mitten av 90-talet gjorde jag allting själv, jag producerade, skrev text och sjöng in allt. Någon gång i början av 00-talet så började man skriva ihop med andra och nu för tiden är man många i studion. Man är mer specialiserade; någon är bra på produktion, någon på text och någon sjunger bra.
Något som också förändrats över tid är låttexterna, visar DN:s analys. Trots att orden i texterna är fler är antalet unika ord färre. Mellolåtarna har blivit tjatigare.
– Det är väl inte bara i Mello, utan i all popmusik. Den bygger på upprepning och att man förenklar, spekulerar Thomas G:son.
Varför tror du att det är så?
– Man försöker renodla och ta bort onödiga grejer för att få låtarna tydliga. Det gäller nog all musik som aspirerar på att bli hits och tränga igenom.
Alf Björnberg är professor emeritus i musikvetenskap och skrev sin avhandling om musiken i Melodifestivalen från 1959 till 1983. Han är inte förvånad över att Melodifestivallåtarna har blivit mer repetitiva.
– Hade jag fått frågan spontant hade jag nog gissat att det är så. Jag skulle säga att texter som i någon mening berättar en historia blir mer ovanliga.
Han delar också Thomas G:sons uppfattning om att låtar i dag måste ”tränga igenom” bruset för att nå lyssnaren.
– Man kan tala i termer om en ökande konkurrenssituation. Utbudet av musik och tillgängligheten ökar ständigt, säger han.
Det gäller alltså att fånga lyssnarnas uppmärksamhet så snabbt som möjligt, inte minst när det är tävling och man har tre minuter på sig.
– Då har man inte tid att vänta på att lyssnarna ska tillgodogöra sig och smälta någon mer komplicerad historia.
Den Melodifestivallåt som visade sig vara mest repetitiv är ”Somebody wants” av Lovers of Valdaro från 2019, där ordet ”love” förekommer inte mindre än 69 gånger. ”Somebody wants” har tre låtskrivare – en av dem är Thomas G:son.
– Skämtar du? Wow, det måste jag kolla själv, det var ju väldigt roligt, säger han och börjar räkna antalet ”love” i låten.
Minns du hur ni tänkte kring texten med den?
– Nej, det minns jag faktiskt inte. Det gick jättedåligt för den så det var ju inte något bra knep. Men det är inte som att man tänker på hur många gånger man använder ett ord. Det gör ju varken till eller ifrån, säger han och tillägger att det snarare är hur texten upplevs än en faktisk siffra som spelar roll.
– Jag trodde nog att det fanns andra låtar som var mer repetitiva.
Jaså, vilka då?
– Jag vet inte riktigt. Kanske ”Bara bada bastu” till exempel? Det är bara ”bada bastu”, ”bada bastu” hela tiden, det måste vara lika många gånger som ”love”, säger han med ett skratt.
DN:s analys visar också att de lugna låtarna tagit ett kliv bakåt på schlagerscenen. I stället har partylåtarna tagit större plats i startfältet.
– Ju snabbare låten är, desto större blir intrycket av att man snabbt kommer till poängen, även om man faktiskt inte gör det. De flesta Melodifestivallåtar är väldigt lika i sin uppbyggnad. De är mer standardiserade än de var tidigt i tävlingens historia, menar musikvetaren Alf Björnberg.
Moa ”Cazzi Opeia” Carlebecker är en framgångsrik låtskrivare både inom k-pop och Melodifestivalen. I år har hon varit med och skrivit tre bidrag. Hon tror att det kan finnas ett samband mellan att låtarna blivit tjatigare och mer upptempo.
– Det kanske är mer repetitivt i och med att det är rappare melodier. Jag tänker på min låt ”Give my heart a break”, den är ju mer ettrigt cool än till exempel ”Det blir alltid värre framåt natten”.
Men visst finns det lugna låtar som det gått bra för också. Hon nämner både Loreens Eurovisionvinnare ”Tattoo”, som hon var med och skrev, och Cornelia Jakobs ”Hold me closer”.
– Fast de är mer euforiska ballader. Så det är ju inte ovanligt det heller. Men nu för tiden är Mello mer av en folkfest. Förr var det kanske mer galaaktigt, mer seriöst och allvarligt. Så det går väl hand i hand med att det var mer ballader då och mer upplyftande party nu.
Det verkar lite som att musiken kommer före texten i låtskrivandet. Stämmer det? Ja, nästan alltid, menar Thomas G:son.
– Det är sällan man sätter sig och tonsätter någonting för att någon fått en textidé. Men det kan vara att man kanske har en titel klar i förväg.
Moa ”Cazzi Opeia” Carlebecker menar att text och musik är lika viktiga, men att melodin både verkar vara det som fastnar först hos lyssnaren, och det hon själv börjar med när hon gör en låt.
– Men man vill ju att en text ska gå lika rakt in som en melodi, man vill förmedla en berättelse som får lyssnaren att känna igen sig. Så jag är hellre i studion fem timmar till för att få till en bra text.
Läs mer:
Unik dataanalys: Mello har blivit tjatigare – och pratigare
Hanna Fahl: Skriv bättre låttexter – så får ni gärna upprepa hur mycket som helst
