Det är en tämligen munter regementschef, överste Joakim Karlquist, som tar emot Dagens Nyheter i en snöklädd park utanför en över hundra år gammal kasern i återuppståndna I21.
– Välkomna, här råder inget fotoförbud eftersom området är civilt, förklarar han.
Joakim Karlquist är i en tillväxtbransch. Försvaret hyr tillfälligt in sig i sina gamla lokaler. Området byggdes om till bostäder, butiker och kontor när dåvarande I21 lade ned.
Nu tar militären tillbaka sina domäner i väntan på ett nytt regemente, som ska byggas några kilometer bort. I trähuset Vita Villan, som hyst vård av missbrukare, har försvarshälsan flyttat in.
– Vårt mål är att rekryterna ska vara friskare, ha bättre fysik och vara mentalt mognare när de rycker ut än de var när de ryckte in, förklarar läkaren Henrik Salo, chef för försvarshälsan på I21.
Men samtidigt som Försvarsmakten investerar miljarder i Sollefteå drar en annan del av den svenska samhällskroppen ned. Region Västernorrland måste spara pengar. En stor del av vården, som de flesta operationer och barnavdelningen, håller på att flyttas från Sollefteå till Sundsvall eller Örnsköldsvik.
Det oroar regementet. Att utbilda 18-åringar till soldater är nämligen en riskfylld verksamhet.
– Försvarsmakten är duktig på att hantera risker och vi gör allt för att minimera dem. Likt förbaskat händer det saker, som brutna fingrar, säger Henrik Salo.
Då är närheten till sjukhuset värdefull.
– Om ett befäl behöver åka bil i två timmar, vänta på akuten och sedan åka bil i två timmar tillbaka generera det kostnader och spilld tid jämfört med den hjälp vi har nu, säger Salo.
Neddragningarna på Sollefteå sjukhus har varit en medial följetong i över tio år, då de första rapporterna kom inför BB-nedläggningen. För kommuninvånarna har försvarets återetablering gett hopp om att åtminstone den kvarvarande vården kan upprätthållas.
Inför sitt stora sjukhusbeslut förra året tog region Västernorrland kontakt med Försvarsmakten. Regionen ville veta om utbyggnaden av I21 gör att försvaret har några särskilda krav eller önskemål på hälso- och sjukvården.
Det hade inte Försvarsmakten. Enda synpunkten, som lämnades muntligt av Norra militärregionen, var att om sjukvården skulle bantas ännu mer vore det bra om regionen såg till att det fanns kvar funktionsdugliga lokaler. Då skulle Sollefteå sjukhus kunna fungera som beredskapssjukhus vid krig.
I ett pm i januari 2025 skriver en tjänsteman på regionen ändå att ”skulle den militära verksamheten öka mycket kraftigt behöver situationen analyseras mer noggrant”.
Den formuleringen reagerade I21:s tidigare regementschef, överste Jonas Karlsson, på. I ett pm skriver han att eftersom det ska byggas ett nytt regementsområde är det redan beslutat att verksamheten ska öka.
Överste Karlsson skriver vidare att svaren från Norra militärregionen inte är ett fullständigt underlag från Försvarsmakten. Han radar upp hur I21 påverkas av neddragningarna av sjukvården:
● Vissa rekryteringar har inte kunnat fullföljas.
● Det blir sannolikt dyrare för Försvarsmakten när akutsjukvård avvecklas och värnpliktiga måste köras till Sundsvall eller Örnsköldsvik.
● I21 ska utbilda sjukvårdsenheter, enligt försvarsbeslutet i riksdagen. Till viss del brukar utbildningar genomföras vid civila sjukvårdsinrättningar.
På Sollefteå sjukhus, sju minuters bilresa från regementet, märker man att militärerna blir fler.
– Det syns på akutmottagningen, allt från sår till allvarligare sjukdomar där de behöver läggas in, säger Kajsa Dovstad.
Hon är läkare, borgerlig debattör och tycker att samordningen brister mellan staten och regionen.
– Det är anmärkningsvärt att på riksnivå pratar både S och M jättemycket om försvaret och om det civila försvaret. Här i regionen styr de två tillsammans med Centerpartiet. Då drar man ner på det civila försvaret inom sjukvården.
Kajsa Dovstad upplever det som att partierna på riksnivå låter sina regionpolitiker hållas.
Hennes kollega, överläkare Alf Regberg, framhåller att kriget i Ukraina visar hur sjukhus har blivit direkta mål för ryska attacker.
– Därför känns det som att inlandssjukhusen, som är svårare att anfalla, verkligen skulle behövas, säger han.
Sjukhuset är byggt tidigt 1960-tal, under kalla kriget. Här finns plats för många sjukhusbäddar och skyddsrummen är förberedda för vård av skadade.
Sollefteå kommun har låtit en konsultfirma göra en utredning som visar att ortens sjukhus skulle fungera utmärkt som just beredskapssjukhus. Men sådana beredskapsfrågor är statens ansvar, inte regionens. Från staten har Sollefteå inte fått någon reaktion efter rapporten, berättar kommunalrådet Emelie Wrede (C).
Kanske finns trots allt en framtid för några av de hotade verksamheterna vid sjukhuset. Under hösten hade folk från I21 kontakt med regionen och berättat om hur mycket regementet ska växa.
– De högsta tjänstepersonerna har varit här och vi har kunnat föra en dialog om vår tillväxt, om utbildningen av värnpliktiga, stora byggen och att många kommer hit för övningar, berättar regementschefen Joakim Karlquist.
Han understryker att försvaret inte får ha synpunkter eller kan ställa krav på regionen, men kan informera beslutsfattarna.
– Jag tror vi har planterat en förståelse för att det inte är 300 Svenssons som kommer hit. Det är 300 människor som kan ställa till med farligare saker. Vi pratar om trötta, hungriga och ovana 18-åringar som till exempel kör stora fordon, säger regementsläkaren Henrik Salo.
Ordförande för region Västernorrland är Sara Nylund (S). Hon ser positivt på att det blir fler rekryter och fler anställda på I21.
– Men för att vi ska kunna upprätthålla en patientsäker och god vård inom alla specialiteter på tre platser i Västernorrland behöver vi en väldigt kraftig inflyttning.
I jämförelse med andra län som har tre stora sjukhus handlar det, enligt Sara Nylund, om att minst 100 000 till skulle behöva flytta till regionen.
– Vårt perspektiv är att skapa en stabil grund för sjukvård som fungerar i fredstid och som kan växla upp vid kris eller krig, säger hon.
När det gäller kommunens förhoppning att Sollefteå sjukhus ska bli beredskapssjukhus är det en fråga för staten. Och regeringen sätter av allt mer pengar för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. Från 2028 handlar det om en miljard årligen.
Ansvariga myndigheten, Socialstyrelsen, skrev i december till regeringen och efterlyste nya utredningar på området. Bland annat om ”förmåga motsvarande beredskapssjukhus”. Regeringen har ännu inte tagit ställning till Socialstyrelsens begäran.
Antal anställda på arméns regementen
De tre försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet organiserar och utbildar förband. Armén som står för försvaret på marken och bidrar även i internationella insatser.
Källa: Försvarsmakten (2025). Grafik: Maria Westholm.
Fakta/Förändringarna av sjukvården i Västernorrland
I maj 2025 beslutade regionen, med 37 röster mot 34, att kraftigt förändra strukturen på vården vid regionens sjukhus. M, S och delar av C röstade för förändringen.
I Sollefteå försvinner intensivvård, slutenvårdsplatser för barnmedicin, barnläkare i beredskap, narkosläkarjour och all operationsverksamhet som kräver sövning.
I stället byggs verksamheten ut vid sjukhusen i Örnsköldsvik och Sundsvall.
Av cirka 390 årsarbeten i Sollefteå försvinner 146.
Neddragningarna har inletts och väntas vara klara vid utgången av 2027.
Omstruktureringen följer på beslutet 2016 att lägga ned BB i Sollefteå.
Källa: Region Västernorrland
Fakta/Sollefteå
Sollefteå kommun har drygt 18 000 invånare. På 1950-talet bodde runt 35 000 här.
Näringslivet domineras av skogsindustri och elproduktionsindustri samt offentlig förvaltning.
Socialdemokraterna har länge varit den dominerande politiska kraften i Sollefteå, men vid valet 2022 blev Centerpartiet störst.
I 21, Västernorrlands regemente, verkade under åren 1869–2000 och återigen från 2022.
Läs mer.
Stora delar av Sollefteå sjukhus avvecklas
Generalerna satte stopp för försvarssatsning i norr
