På rekordtid har det byggts en rad så här långt mycket framgångsrika svenska bolag inom artificiell intelligens, AI. De främsta som Lovable och Legora med bara knappt tre år på nacken men som i dag värderas till 50–60 miljarder kronor vardera – lika mycket som storföretag som säkerhetsjätten Securitas med över 330 000 anställda i 44 länder eller Sweco, Europas största teknikkonsultbolag.
Hur kommer det sig egentligen att det lilla Sverige byggs så innovativa och framgångsrika bolag så snabbt?
– Det är inte så att det kommer ur ingenstans. Tvärtom. Det här borde inte överraska oss när vi tittar på Sverige för det finns en rad faktorer som har sammanstrålat under en lång tid som förklarar varför vi var lite tidigare än andra att dra nytta av AI-teknikvågen, säger Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.
Hon har tillbringat över 20 år med att utforma, implementera och studera innovationspolitik i Europa och Kina.
– Det är en kombination av en teknikvänlig inställning i den svenska befolkningen och en positiv förändring i attityden till entreprenörskap. Att det idag är någonting som man verkligen värdesätter, fortsätter hon.
– Den här teknikvänligheten kanske låter trivial men det är den inte när man som jag kommer från ett land som Tyskland där många fortfarande kan ha en viss skepsis mot ny teknik.
Teknikutvecklingsundret, det teknikbaserade företagandet i Sverige, tog fart i slutet på 1970-talet, menar Magnus Klofsten, professor i innovation och entreprenörskap vid Linköpings universitet. Inspirationen kom från inte minst det amerikanska prestigeuniversitetet MIT och med många företagsavknoppningar från våra egna universitet.
– Sverige är ett väldigt ingenjörs- och produktdrivet land. Vi ska lösa problem. Samtidigt har vi en väldigt liten hemmamarknad. Vi tänker globalt från första början, konstaterar Robin Teigland, professor i teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Det finns också en historik i hur det offentliga Sverige har främjat utvecklingen.
– Vi hade hem-PC-reformen i slutet av 1990-talet, och den svensktillverkade ABC-80-datorn i början av 1980-talet som man försökte installera i alla skolor, förklarar Sylvia Schwaag Serger.
– AI-revolutionen landar i Sverige, kanske särskilt i Stockholm, även i en otroligt fruktbar miljö där det redan finns väldigt framgångsrika entreprenörer som kan agera mentorer. Det finns också väldigt goda förutsättningar när det gäller kapitalmarknaden, menar hon vidare.
– Det är sammanstrålningen av de här faktorerna som har gjort att Sverige inte behöver vara absolut först på bollen när det gäller att utveckla tekniken, men har varit väldigt duktigt på att se möjligheterna för att skapa företag kring den. Sverige har ju gjort liknande resor tidigare. Att inte nödvändigtvis vara det landet där tekniken först utvecklades. Vi var inte först på bollen när det gäller den industriella revolutionen, det var ju Storbritannien. Så det finns ett visst mönster.
Robin Teigland lyfter å sin sida fram det sociala Sverige som en lite bortglömd faktor.
– Vi har en öppen, tillitsbaserad och nätverkande kultur. Det är det som också gör att man kan vara framgångsrik.
– Sverige har en väldigt låg hierarkisk kultur som gör det väldigt enkelt att prata med vem som helst. Vi har hög tillit till samhället som gör att folk är öppna med sina idéer. Man litar på varandra. Alla dessa olika faktorer kommer samman och skapar den här basen. Det bygger på en historia, en stark historia.
Sveriges lunch- och fikakultur är inte heller att förringa i sammanhanget, menar hon vidare.
– I Norge, där jag har jobbat, går man inte ut och äter lunch. Man har kortare lunchraster och äter oftast sin matsäck vid skrivbordet. Hur ska man nätverka då? Det är ju där mellan människorna idéerna sprids. Det är där innovation uppkommer. Du har en idé, jag har en idé, vi kopplar ihop dem, säger Robin Teigland.
Det finns dock vissa skillnader i denna den allra senaste teknikvågen jämfört med tidigare, menar Mikael Ljungblom, chef för policy och internationella relationer på AI Sweden, det svenska nationella centret för tillämpad AI.
– Det finns en otrolig kraft i teknologin och det är fortfarande relativt få människor som arbetar i de här bolagen, trots att de är så framgångsrika. Det går att vara extremt produktiv med den teknik som nu både finns tillgänglig och den som byggs. Här finns det flera läxor för både övriga samhället och näringslivet, säger han.
– Jag tror att vi kan se väldigt positiva effekter av dessa framgångsrika svenska AI-bolag. Om man tittar på det övriga näringslivet är det klart att när Sverige lyckas bygga de här ekosystemen där vi börjar locka talang och kapital så kommer det kunna spilla över och gynna även befintliga bolag.
Tre av Sveriges nya AI-giganter
Lovable, grundat 2023 av Anton Osika och Fabian Hedin, har utvecklat en plattform för så kallad vibekodning, en metod som gör det möjligt att skapa appar, webbplatser och mjukvara genom att chatta med AI istället för att koda manuellt. Bolaget värderades senast i december till 61 miljarder kronor. Antalet anställda var i början av året 150 personer, men planeras att dubblas under 2026. De återkommande årliga intäkterna från abonnemangsaffären uppgavs i början av mars till 3,7 miljarder kronor.
Legora utvecklar en AI-driven samarbetsplattform och digitala AI-agenter specifikt anpassade för jurister och advokatbyråer. Grundades 2023 av Max Junestrand, Sigge Labor och August Erséus. Bolaget värderades i början av mars till 50 miljarder kronor.
Tandem Health grundades av Lukas Saari, Oscar Boldt-Christmas och Oliver Åstrand 2023. Bolaget, som i somras värderades till mellan 2 och 3 miljarder kronor, har utvecklat AI-assisterade journaler för att minska administrationen för läkare och vårdpersonal. Bland ägarna finns investmentbolaget Kinnevik och bland kunderna den privata vårdjätten Capio.
Även Robin Teigland ser vissa skillnader i den senaste generationens AI-teknik, som ytterligare kan gynna Sverige.
– Tidigare har det krävts mycket mer spetskompetenser, men nu med AI ser jag att Sverige har en fördel. Du behöver mycket mer interdisciplinära kompetenser, folk som kan bygga broar mellan olika discipliner och slutmarknaden. Att tänka systematiskt och interdisciplinärt, det behövs för att lyckas i den här nya världen, menar hon.
Samtidigt krävs det mer från övriga näringslivet och samhället för att kunna dra nytta av de innovativa bolagen som går i bräschen.
– Liksom tidigare teknikvågor drivs dagens disruptiva utveckling till stor del av startupbolag, då etablerade storföretag ibland har svårt att ställa om internt. Sveriges styrka ligger i kombinationen av industri och startups, men samspelet dem emellan kan optimeras. Till skillnad från i USA, där stora bolag systematiskt köper upp startupbolag för att inkorporera ny teknik, har det svenska näringslivet ännu inte anammat den modellen fullt ut, konstaterar Sylvia Schwaag Serger.
Mikael Ljungblom på AI Sweden pekar också på vikten av att samhället i stort nu uppmärksammar och stöttar utvecklingen.
– Både med goda villkor men också i att verkligen göra allt som staten kan för att bidra till att det finns ett bra talangutbud och att den talangen som är lockad att komma hit har goda möjligheter att göra det. Men också i vår egen kompetensförsörjning, i att integrera AI-verktyg och kunskap i allt från grundskolan till högre utbildning.
– Sverige och nästa regering borde lansera ett talangpaket som består av flera olika delar där målet är att både locka och underlätta för de allra skarpaste hjärnorna att komma till Sverige. Inte minst att det är enkelt rent migrationsmässigt, säger Mikael Ljungblom.
