Kanske reste din mamma eller pappa runt med ryggsäck, läste några fristående kurser på högskola och jobbade med lite av varje. Hör de till generation X, som kallas den ironiska generationen, kände de sig nog inte så stressade inför framtiden.
– Man lallade runt mer och skulle inte ta sig själv på så stort allvar, säger Anders Parment, lektor i företagsekonomi och generationsforskare vid Stockholms universitet.
Du som är på väg in i vuxenlivet ingår högst troligt i generation Z.
Dina föräldrar tittade kanske på en humorserie som hette ”NileCity 105,6”, en gemensam referens mot slutet av 1990-talet. Själv befinner du dig långt förbi tiden med tablå-tv. Det finns inte några enstaka samlande referenser i din generation. Du lever tvärtom i ett aldrig sinande flöde av influerare, nyheter, bilder och filmklipp – verkliga och AI-genererade.
– Det är mycket mer fragmentariskt nu, säger Anders Parment.
Ofta handlar nyheterna om ekonomi, karriär, klimatkris, krig och osäkerhet.
– Det är ett helt annat samhälle. I dag upplever unga mycket mer stress.
Arbetslivets krav är tuffa och det är dyrt att skaffa en egen bostad. Dina föräldrar hade sannolikt inte samma upplevelse av att behöva tänka strategiskt i tidig ålder, reflekterar han.
– Det var ungefär ”läs en utbildning så kommer du alltid att få jobb någonstans”.
Anders Parment berättar att han själv har blivit en slags informell yrkesvägledare åt sina jämnåriga kompisars barn.
Du som är ung möts av mer komplicerade rekryteringsprocesser än vad dina föräldrar gjorde. Jobben ska ofta sökas på företagens karriärsajter. Arbetsgivare kräver fler tester och djupare bakgrundskontroller. Redan i högstadiet vet du att det är viktigt med ett CV.
– Om man började jobba 1993 så var det mer ”min kompis dotter är bra, henne kan vi anställa”, säger Anders Parment.
Glappet i erfarenheter kan resultera i oförståelse från den äldre generationen. Anders Parment tar ett exempel: Du som är ung vill tidigt börja plugga en lång utbildning för att skapa långsiktig stabilitet i livet.
– Föräldern säger ”nej, måste du ha så bråttom, ska du inte ta det lugnt i ett år eller så? ”.
Mammor och pappor borde anstränga sig mer för att förstå ditt perspektiv på framtiden, menar han. Det räcker inte med att säga: ”det fixar sig nog”. Du ska inte lastas för att du efter bästa förmåga försöker hantera villkor skapade av tidigare generationer.
– Att vara oförstående är en ganska dålig lösning. Man ska alltid tänka på vilket samhälle människor har vuxit upp i, säger Anders Parment.
Du kan behöva vara tydlig när du beskriver dina upplevelser.
– Våga vara självständig och stå på dig. Du är myndig och får bestämma själv.
Till skillnad från dina föräldrar har du tidigt upplevt en mängd valmöjligheter som sägs ha betydelse för din framtid. En valfrihet som kan skapa stress.
– Vilka betyg ska man ha för att komma in på rätt gymnasieskola, hamna med rätt personer och sedan kunna läsa vidare på universitetet?
Det är heller inte säkert att du hör till dem som i praktiken har kunnat välja. Kanske har du vuxit upp i ett hem där du inte har kunnat få hjälp på vägen. I sociala medier ser du samtidigt människor som verkar vara så lyckliga, går fina utbildningar och tjänar pengar.
– Vi ser större och större klyftor i samhället. Det är inte bara fråga om pengar och ekonomiska resurser utan också om nätverk och självförtroende, säger Anders Parment.
När generationsforskaren själv började gymnasiet år 1991, var det inte snack om att välja skola.
– Jag valde program och sedan tilldelade tjänstepersonerna på kommunen skola efter vad som passade planeringen.
Vid den tiden låg det inte en uppsjö av gymnasiekataloger på hallmattan.
Fotnot: Skribenten bakom denna text hör till generation X. Som nybliven vuxen pluggade hon utan tydliga mål, liftade runt i Europa, flyttade mellan bostäder, drack öl, jobbade i en fri teatergrupp och stod modell på coola konstskolor. Hennes mantra var ”det fixar sig nog”.















