Så mår stockholmarna
Inkomst och hälsa går hand i hand. I en rad artiklar visar DN hur hälsoskillnaderna ser ut i olika delar av Stockholm.
Skärholmen är den stadsdel i Stockholm där flest känner sig otrygga. Åtminstone var den det år 2024, då 42 procent av ungdomarna i den så kallade Stockholmsenkäten uppgav att de upplever otrygghet i sitt bostadsområde, vilket var betydligt mer än i någon annan del av Stockholm.
Att Skärholmen utmärker sig är inte så konstigt. Under 2024, när enkäten besvarades, skedde hela nio skjutningar i stadsdelsområdet, varav fyra med dödlig utgång. Bland annat den mycket uppmärksammade skjutningen av 39-årige Mikael.
– Den inträffade där borta, säger kommunalpolisen Christoffer Peyre och pekar ner mot en gångtunnel alldeles i närheten av det stora torget där vi står.
Sedan sveper han med handen och pekar ut en annan plats i närheten, där ytterligare en skjutning ägde rum ungefär samtidigt, då några av kulorna flög in i den bruna tegelkyrkan bakom oss. Det tilltänkta offret kom undan, men troligtvis var det samma person som sköts till döds mitt på torget kort därefter.
Men det var för två år sedan. Sedan dess har en rad åtgärder satts in, berättar Christoffer Peyre. Inte minst har polisen flyttat in i stadsdelsförvaltningens gamla lokaler nära torget, vilket gjort dem mer synliga.
– Vi har också satt upp fler övervakningskameror, säger Christoffer Peyre som arbetat i Skärholmen sedan 2014.
Ny lagstiftning har också haft effekt, menar han. Framför allt de vistelse- och zonförbud som polisen respektive kriminalvården numera kan utfärda efter beslut av åklagare. Ett vistelseförbud gäller i högst sex månader, medan ett zonförbud gäller i högst ett år, även om de kan förlängas. På så sätt kan polisen hålla vissa personer borta från särskilda platser eller områden under en längre tid. Personer som man misstänker kommer att begå brott.
En annan insats i området är ”Trygga trappan”. Om obehöriga hänger i vissa trapphus eller källare räknas det som olaga intrång, vilket gör att polisen kan bötfälla dem direkt på plats. Om minderåriga är inblandade kopplas socialtjänsten in.
Cecilia Sjöö, trygghetsstrateg i Skärholmens stadsdelsförvaltning, nämner en rad åtgärder för olika målgrupper som förvaltningen gjort och gör för att förbättra situationen. Exempelvis insatser för att tidigt upptäcka och förhindra att barn och unga dras in kriminalitet, och för att hjälpa unga kriminella att välja en annan väg, samt motverka bedrägeribrott bland äldre.
– I samband med allvarliga händelser, som skjutningar och sprängningar, har vi också extra trygghetsskapande insatser, säger hon.
Enligt Christoffer Peyre har åtgärderna haft effekt. Även om antalet platser i Skärholmen där drogförsäljningen sker helt öppet fortfarande är detsamma, har ytorna där sådan försäljning sker mer än halverats bara det senaste året.
Ramo Agir, som säljer blommor på torget, uppskattar att polisen blivit mer synlig. Han känner sig tryggare.
– Nu är det mycket bättre och det är tack vare såna som han, säger Ramo Agir och pekar på Christoffer Peyre.
Andra i Skärholmen som DN pratar med vittnar också om en förändring.
– Det har blivit lugnare. Man känner inte samma oro längre, framför allt på kvällarna, säger Bothaina Kayali som arbetar i området.
Men det är inte bara de polisiära åtgärderna som ökat tryggheten. De kriminella har också dragit sitt strå till stacken, genom att de har förändrat sitt beteende.
– Flera av de som sålde droger öppet förut har skjutits till döds. Så även de kriminella är utsatta. I dag måste de röra sig mer för att inte bli måltavlor och försäljningen har flyttat mer till digitala plattformar. Det har också bidragit till att den öppna försäljningen minskat, säger Christoffer Peyre.
Och att försäljningen inte sker lika öppet längre är viktigt, anser han.
– Öppenheten gör människor otrygga. Att de tvingas se brott begås framför dem varje dag. Det normaliseras. Man ringer inte polisen för man vill inte vara med om en rättsprocess och det är inte bra. Snart är det två år sedan vi hade den senaste dödsskjutningen. Det är svårt att veta hur mycket de respektive åtgärderna påverkat, men känslan är helt klart att det går åt rätt håll.
Att det är mer än bara en känsla visar också senare undersökningar. Exempelvis medborgarundersökningen från förra året där 52 procent av skärholmsborna uppgav att det är tryggt att bo där, att jämföra med 44 procent året dessförinnan.
