Den närmaste tiden kommer starkt att prägla vilket slutbetyg Sam Hallam landar på som förbundskapten.
Två brons på tre VM är inget uselt facit, men ändå en bit ifrån förhoppningarna som många – och inte minst han själv – hade när han tillträdde 2022.
– Det är rätt riktning mot tidigare, men det är klart att det finns en besvikelse att vi inte har tagit ett guld i VM, medger 46-åringen.
Efter den här säsongen lämnar Hallam Tre Kronor på eget initiativ. Men innan han återgår till ett liv som klubblagstränare, i schweiziska Genève-Servette, står han inför sitt hittills viktigaste landslagsuppdrag: OS i Italien.
Och sedan även ett fjärde och sista VM i Schweiz.
Sverige har inte spelat final i ett mästerskap på snart åtta år, men under Sam Hallam är det snarare hur Tre Kronor har åkt ut än slutplaceringen i sig som gett upphov till kritik.
Som vid förlusten mot Lettland i VM-kvarten 2023 och semifinalsmockorna mot Tjeckien (3–7) och USA (2–6) i VM 2024 respektive på hemmaplan 2025.
De tafatta insatserna när det gällt som mest har ökat pressen på Hallam och när han ställdes till svars i tv efter vårens storförlust i Globen gav tålamodet vika. Han ifrågasattes i Viaplays studio, inte minst av experten Erik Granqvist – som fick till svar av förbundskaptenen att han borde avreagera sig på ett anonymt forum.
– Jag tycker fortfarande att jag hade rätt i sak, säger Hallam – som däremot inte var helt nöjd med sitt framträdande i övrigt.
– Något ordval här och där kanske inte var jättesmart eller bra av mig. Men det är vad det är. Sedan går den svängen vidare i övriga medier som plockar upp det, men sedan är det glömt.
Ibland så känner man att det raljeras eller överdrivs lite väl mycket.
I en intervju med P4 Extra i november sade Hallam att han har avsatt tid för medieträning och att situationen i Viaplay var en bidragande faktor till det.
Förbundskaptenen har sett sig själv i spegeln, medgav att det var småsint av honom att kalla programledare Niklas Jihde för ”feg” och uttryckte att han i framtiden inte vill ”hamna i en Janne Andersson-sits”, med hänvisning till fotbollstränarens direktsända tv-bråk med experten Bojan Djordjic.
Att sätta sig in i frågeställarens roll och påminna sig om att svaren når en publik bortom kameran och mikrofonen var några av tipsen som Hallam tog med sig.
Kan det vara svårt att bita sig i tungan ibland? Att vara den storsinte och spela lite ”sarg ut”?
– Ja, det är en balansgång. Man kanske inte ska vara så storsint hela tiden, men samtidigt får man kanske välja sina strider. Och så representerar du ett förbund. En rörelse. Ibland är folk intresserade av min personliga åsikt men ibland kanske jag bara uttalar mig som förbundskapten.
Han fortsätter:
– Balansen mellan att vara personlig och vara förbundskapten kanske man inte alltid navigerar rätt i. Ibland kanske man ska vara lite mer personlig och ibland kanske man ska vara lite mer återhållsam. Någonstans försöker man göra det bästa av varje stund.
Vilken typ av frågor föredrar du, filosofiska eller det hockeynördiga?
– Bra fråga. Jag tror det finns utrymme för att tycka att båda är roliga. Grunden för att svara på frågor är väl att de ställs med ett öppet sinne. Av ett intresse. Då är båda typerna lika intressanta, tycker jag.
Att vara förbundskapten innebär ofta en ökad exponering. Ska det bli skönt att slippa det pådraget?
– Lite grann. Det blir ju ett väldigt stort fokus på rollen som i mitt fall blir personen, det är på gott och ont. Det är en del av det. Jag kommer säkert att sakna det bitvis. Men det är klart, ibland så känner man att det raljeras eller överdrivs lite väl mycket. Men man får inte ta sig själv på för stort allvar. Det är en del av spelet och av rollen. Jag kan inte säga att det har varit en faktor till mitt beslut på något sätt.
Desto mer påverkade saknaden av en klubblagsmiljö, dagliga möten med spelare och inte minst ivern att oftare få praktisera det han utvecklat som tränare.
– Coachning är ju mitt hantverk. Och jag känner ju att den här erfarenheten av Tre Kronor har gjort mig till en betydligt bättre coach och ledare. Jag har fått vidga mina vyer otroligt mycket. Men för att sätta det i spel så behöver jag coacha kontinuerligt i fler matcher.
– Fyra år som förbundskapten är en ganska lång tid. För mitt hantverks skull så behöver jag coacha varje vecka.
Tror du att du kan uttrycka dig mer fritt som tränare i Schweiz än när du representerat Tre Kronor?
– Jag tror att jag alltid har försökt att säga ganska lite för att kunna lägga så mycket tid som möjligt på jobbet som coach och mindre tid på media, säger Hallam och avslutar med glimten i ögat:
– Sådan är jag, men jag vet inte. Jag kanske går ”all crazy” där nere.
