Italienske världscuptvåan Tomasso Giacomels hjärtrytmrubbningar under masstarten i hemma-OS bedömdes vara så allvarliga att ett ingrepp krävdes.
Exakt diagnos har inte kommunicerats, men så kallat förmaksflimmer – där hjärtat slår både oregelbundet och fort – är inte ovanligt hos vältränade konditionsidrottare.
I Sverige är de mest uppmärksammade exemplen Charlotte Kalla i världscuppremiären i längdskidor 2016 och Jörgen Brink i VM-stafetten 2003. Men många idrottare har även vittnat om andra typer av hjärtrusningar, ett bredare samlingsnamn på tillstånd med plötsliga snabba hjärtslag.
Längdskidåkaren Emma Ribom drabbades av hjärtrusningar under VM i fjol. Den färske Vasaloppsvinnaren Oskar Kardin har haft det tidigare i karriären. Skidskytten Linn Gestblom fick det under ett världscuplopp i december.
– Det känns lite grann som att vara jagad av en björn, sade den nyblivna OS-medaljören i stafett då till DN.
Linn Gestblom har haft symptomen tidigare, kollat upp dem och fått veta att de för henne är ofarliga.
Detsamma gäller skidskyttekollegan Sebastian Samuelsson.
I samband med showtävlingen Skidskyttekampen tidigare i veckan berättade det svenska affischnamnet att även han har haft problem med rusningar.
– För kanske tio år sedan hade jag ganska mycket, men nu har jag inget problem. Men jag är medveten om att det kan hända, säger Samuelsson.
– Jag har undersökt det jättemycket och alla säger att det är ofarligt. Det är klart att vi tränar mycket och man belastar, men i grund och botten tror jag ändå att det vi håller på med är väldigt hälsosamt – så jag är inte orolig.
Det enda man kan göra när det händer är att sluta med det man håller på med och vänta tills hjärtat lugnar sig, fortsätter han.
När hade du det senast?
– Jag hade faktiskt en episod på träningen i Ruhpolding (i januari) inför tävlingarna där. Men innan dess var det länge sedan.
Blir man rädd?
– Det är klart att det är obehagligt när man känner att hjärtat slår. Men eftersom jag har haft det tidigare så vet jag vad det handlar om och blir inte orolig.
För konkurrenten Tomasso Giacomel var läget ett annat.
– Jag tycker att det är jättetråkigt för hans skull, säger Sebastian Samuelsson.
Fakta.Skillnaden mellan förmaksflimmer och andra hjärtrusningar
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, och tidigare landslagsläkare för damlandslaget i fotboll förklarar:
Förmaksflimmer: ”Förmaksflimmer är en hjärtrusning som kommer plötsligt, en oregelbunden rytmrubbning, som ökar med åldern och är jättevanlig när man kommer upp i höga åldrar om man har högt blodtryck, övervikt eller hjärtsvikt.
Men idrottare kan få det även om man är frisk, eftersom man är så pass vältränad. Det är vanligt i uthållighetsidrotter som till exempel cykel, skidåkning, orientering. Toppidrottare där har en ökad risk för detta på grund av att de har ett stort hjärta som avspeglar att de är mycket bra tränade. Tillväxten av hjärtat, framför allt av förmaket, gör att de har högre risk för förmaksflimmer.
Att som idrottare få förmaksflimmer akut kan liknas vid att ligga i omkörningsfilen med en bil och växla ner från femman till fyran, motorn rusar men du kommer ingenstans och alla kör om dig.
Men för att vara tydlig: en del tror att ’det är farligt att idrotta för då får man flimmer’ – men den största orsaken till flimmer, för befolkningen i stort, är att man inte rör sig.”
Förmaksflimmer går att åtgärda med ett ingrepp beroende på hur mycket besvär man har men kan också lämnas obehandlat. Oftast kan idrottare fortsätta idrotta.
Andra hjärtrusningar: ”Det här kan vem som helst få, inklusive idrottare. Det handlar om att man har en så kallad extrabana mellan förmak och kammare, där elektriska impulserna går. Signaler som ska gå en väg går plötsligt via en sidobana, ’lite ur led’ och rusar iväg helt plötsligt. Då kan man få plötsliga – övergående – hjärtrusningar, där hjärtat slår snabbt men regelbundet.
Det här kallas medicinskt för supraventrikulär takykardi (ett samlingsnamn för denna typ av snabb hjärtrytm). Det är mer distinkt lokaliserat än flimmer och den här banan kan hittas via undersökningar när man går in med en kateter via ljumsken och genomlyser hjärtat elektriskt. Då kan man ’bränna’ bort den, med högre träffsäkerhet än vid ingrepp för förmaksflimmer.”
Dessa hjärtrusningar får du inte för att du idrottar, antingen har du extrabanan eller inte – men hög ansträngning kan eventuellt trigga i gång problemen för dessa personer. Beroende på omfattningen av problematiken kan ett ingrepp rekommenderas.
Läs mer:
Skidskyttestjärnan har hjärtopererats
Drabbades av hjärtrusning: ”Känns som att vara jagad av en björn”
Skidskyttetränaren om längdåkarnas femmilskaos: ”Det hade inte hänt oss”
Omstart i världscupen: Svenska chanser, saknade stjärnor och kontroversiell comeback
