Forskare vid Sahlgrenska akademin har granskat 200 000 svenska kvinnors besök i primärvården året före pandemin. Gemensamt för vårdbesöken var symtom som yrsel, trötthet och smärta, och att vården inte kunde sätta en specifik diagnos.
Studien visade ett samband – ju fler vårdbesök en kvinna gjorde före pandemin, desto större var sannolikheten att senare diagnostiseras med postcovid eller utmattningssyndrom. För de som gjorde fler än åtta besök var sannolikheten fem gånger så stor.
Agnes af Geijerstam, läkare vid Sahlgrenska akademin, säger att hennes erfarenhet är att många kvinnor kan uppleva att deras symtom inte tas på allvar.
– Det handlar ju inte om människor som går till vårdcentralen i onödan, utan om människor som har verkliga kroppsliga symtom. Det kan vara så att de har en bakomliggande känslighet, säger hon.
Samtidigt belyser hon svårigheterna i att diagnostisera långsiktiga följder av virusinfektioner, som postcovid. Symtomen är ofta så vanliga att det bara utifrån en undersökning av dem skulle kunna vara vad som helst.
Enligt Agnes af Geijerstam är dagens diagnoskriterier för breda. De ringar in för många sjuka som inte har med postcovid att göra.
– I många av de här fallen handlade det om personer som fortfarande sitter med symtom efter att primärvården har uttömt alla sina metoder. Frågan är då vilka resurser de ska lägga för att avhjälpa problemet.
Studien utmanar bilden av postcovid som enbart en direkt följd av covid-19. Agnes af Geijerstam konstaterar att en bakgrund av ohälsa kan spela roll för vem som får diagnosen och att pandemin, för många kvinnor, skulle kunna ses som en utlösande faktor.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Primary Health Care.
