Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den artificiella intelligens som Chat GPT bygger på är dummare än en vanlig huskatt. Påståendet har upprepats av en av Metas ledande AI-forskare, samtidigt som företag världen över investerar oräkneliga miljarder i tekniken.
Bakom uttalandet finns fransmannen Yann LeCun, en akademisk gigant inom artificiell intelligens. Han har båda arbetat och delat Turingpriset med förra årets Nobelpristagare i fysik Geoffrey Hinton.
För tolv år sedan, mitt i den förra AI-boomen, handplockades Yann LeCun av Mark Zuckerberg för att leda Facebooks forskning inom artificiell intelligens. I dag verkar deras framtidsvisioner vara på kollisionskurs.
Precis som de andra stora techbolagen är Meta hundra procent ombord på det hajptåg som befunnit sig i konstant acceleration sedan den breda lanseringen av Chat GPT. Zuckerberg säljer in visionen om superintelligens, en AI som är smartare än människor, som både en frälsning och som något som är inom räckhåll.
Open AI ska ha öppnat dörren dit genom de storskaliga språkmodeller som Chat GPT bygger på. Google, Facebook, Antrophic och en rad andra bolag har utvecklat sina egna varianter och många hävdar att om det bara går att bygga större och mer avancerade versioner finns superintelligensen runt hörnet.
Yann LeCun är inte en av dem.
Det kanske blev sista droppen för forskaren, som redan gjort sig känd för att offentligt såga den teknik som Meta nu investerar ytterligare mångmiljardbelopp i
Inom fem år kommer ”ingen med sunt förnuft att använda den typ av storskaliga språkmodeller vi har i dag”, sa han vid en konferens tidigare i år.
Han konstaterade samtidigt att det är en position som inte gett honom fler vänner varken på jobbet på Meta eller i det Silicon Valley som just nu cashar in på AI-hajpen.
Det syns rent organisatoriskt. I somras köpte Meta upp startupbolaget Scale AI för 14,9 miljarder dollar för att knyta till sig bolagets underbarn till grundare Alexandr Wang. En 27 år gammal förespråkare av storskaliga språkmodeller ska nu leda bolagets storsatsning på superintelligens – och blir samtidigt Yann LeCuns chef.
Det kanske blev sista droppen för forskaren, som redan gjort sig känd för att offentligt såga den teknik som Meta nu investerar ytterligare mångmiljardbelopp i. Under den senaste veckan har flera amerikanska medier rapporterat att LeCun sägs samla likasinnade för att bryta sig loss från Meta och starta ett konkurrerade AI-bolag.
Där vill han utforska en annan typ av AI: världsmodeller.
Det enklaste sättet att förklara skillnaden mellan storskaliga språkmodeller och världsmodeller är hur de tränas upp. Språkmodellerna tuggar i sig text (och i vissa fall bilder) i kopiösa mängder för att lära sig se mönster i vårt språk, det är så de lär sig resonera om vår värld.
Det mer intressanta är kanske att Yann LeCun, en av fältets pionjärer, så ihärdigt dömer ut den teknik som svenska myndigheter nu investerar allt mer i
Världsmodeller ska, som namnet antyder, ta in hela världen. Genom att få sinnesintryck via exempelvis video och bilder kan modellerna lära sig genom att observera, som när ett litet barn eller en djurunge slår upp ögonen och börjar utforska sin omgivning. Det beskrivs som ett mer intuitivt lärande. Som hur vi långt innan vi lär oss läsa och skriva börjar förstå fysikens grundläggande lagar; att en boll som kastas upp i luften kommer att landa någonstans.
Jämförelsen av de två metoderna blir snabbt komplicerade. Det mer intressanta är kanske att Yann LeCun, en av fältets pionjärer, så ihärdigt dömer ut den teknik som svenska företag och myndigheter nu investerar allt mer pengar i.
Kör de rakt in i den återvändsgränd som LeCun varnar för?
Läs mer:
Open AI, Nvidia och Meta – så hänger AI-bolagen ihop
Forskare: ”Den största vetenskapliga krisen någonsin”
Från noll till miljarder i rekordfart: ”Jag tänker inte så mycket på pengar”
