På uppmaning av Smer, statens medicinetiska råd, och övriga etiska råd i Norden, försöker Sverige jobba inom EU för att import och export av könsceller ska bli mer reglerat.
I somras lyftes frågan för första gången i EU-sammanhang. Enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann har flera länder ställt sig bakom det svenska initiativet. Bland annat Belgien, Frankrike och Spanien. I ett nästa steg kommer frågan att lyftas av EU-kommissionen, berättar hon.
– Det är en fantastisk möjlighet att människor kan få hjälp att bli gravida och att få barn med hjälp av donation. Men jag tror att de flesta känner att vi inte vill ha massproducerade barn eller att det här sker utan kontroll.
I dag har många länder nationella gränser för hur många barn en donator får ge upphov till. Men totalsiffran kan bli betydligt högre eftersom både spermier och ägg exporteras och importeras över landsgränserna.
Spermiebanker har satt upp egna maxgränser. Bland annat säger Livio att deras donatorer får ge upphov till barn i max 25 familjer totalt sett. Vissa danska spermiebanker har satt gränsen vid barn i 75 familjer. Andra har inga gränser alls.
– Det här är en viktig fråga ur många perspektiv. Rent medicinskt och biologiskt men också etiskt och existentiellt eftersom det handlar om barns rätt till sitt ursprung, säger Elisabet Lann.
Just nu pågår flera projekt för att göra donationsbranschen mer reglerad. Bland annat har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att påbörja arbetet med ett svenskt register över donatorer.
Sverige har en maxgräns på barn i sex familjer. Men eftersom det i nuläget inte finns något register över donatorer så finns det ingen kontroll över att gränsen följs.
Forskare har också larmat om att den svenska maxgränsen kan behöva ses över på nytt.
– Det är inget som ingår i Socialstyrelsens uppdrag men en viktig fråga att bevaka. Gränsen för antalet barn per donator måste också balanseras mot efterfrågan och behov, säger Elisabet Lann.
I somras fick Socialstyrelsen ytterligare ett uppdrag av regeringen. Att skapa ett nytt kunskapsstöd – en typ av riktlinjer. Det ska göra vårdens arbete med assisterad befruktning och donation mer likvärdigt och uppdaterat till dagens kunskap om medicin, etik och juridik.
Bland annat behöver vårdens arbete anpassas till nya krav från EU som finns i den nya humanmaterialsförordningen som ska vara implementerad 2027.
Här ingår bland annat stärkta rättigheter för donatorer, som inte längre kan garanteras anonymitet på grund av att DNA-testning blivit så lättillgängligt.
Elisabet Lann anser att lagar och regler kring assisterad befruktning med donerade könsceller har hamnat på efterkälken. Mycket på grund av att det här är en fråga som det tidigare inte har pratats så öppet om.
– Vi har inte hängt med i utvecklingen men det blir allt mer angeläget att få kontroll över det här eftersom behovet av assisterad befruktning med donerade könsceller bara ökar.
Läs mer:
Bebis med känd donator krävde ett års övertalning
Regeringen vill få bättre koll på donatorer
Dansk spermabank nobbar donatorer med lågt IQ
