Det börjar dra ihop sig till lunch när fregatten Almirante Juan de Borbón tar sig in mot den snöiga kajen på Södermalm.
Fartyget, nära 150 meter långt, väcker uppmärksamhet.
– Vi har flottbesök. Det är lite spännande, säger kocken Johan Danielsson som står och skär vitlök på Erstaterassen, med utsikt över fartyget.
Det spanska örlogsbesöket är en del i en kampanj för att vinna anbudstävlingen om marinens fyra nya fregatter, Luleåklassen, där de första två fartygen ska vara klara 2030.
Försvarsminister Pål Jonson (M) är en av besökarna på fregatten. Regeringen ska besluta om den enorma fartygsaffären under våren.
En svensk expert har uppskattat fregatternas kostnad till mellan 40 och 60 miljarder kronor.
– Vi tror att vårt förslag möter kraven hos försvarsdepartementet och flottan, säger Juan De La Cueva, kommersiell chef på Navantia, som bygger de spanska krigsfartygen.
Spanien erbjuder Sverige en modell som heter Alfa 4 000, ett nyare fartyg än Almirante Juan de Borbón, som lagt till i Stockholm.
Juan De La Cueva vill understryka att Navantia har kapacitet på sina varv, och kan bygga snabbt i en pressad, europeisk försvarsindustri.
– Vi kan leverera två skepp 2030 och två till 2031. Vår huvudsakliga kapacitet är luftförsvar, men också ubåtsjakt. Vi har erfarenhet av att bygga skepp för de här vattnen, säger han.
Försvarsmakten har pekat ut just luftförsvar som en nyckelegenskap hos de nya fregatterna. De ska kunna försvara en flera mil vid luftkupol runt sig själva och skjuta ner de fientliga robotar som flyger in i kupolen.
Tanken är att fartygen snabbt ska kunna flytta sig över havet för att skydda infrastruktur, städer och militärt viktiga punkter.
Men fregatterna ska även kunna jaga ubåtar och delta i Natos operationer i till exempel Nordsjön och Arktis.
Juan De La Cueva vill lyfta fram att Navantia söker samarbeten med svenska leverantörer om bolaget får bygga och underhålla de nya krigsfartygen åt Försvarsmakten.
– Spanien bidrar stort till Nato. Den spanska flottan föreslår ett långsiktigt partnerskap med Sverige, säger Juan De La Cueva.
Fler länder tävlar om kontrakten. I mitten av januari var Storbritanniens försvarsminister John Healey på besök i Sverige. Storbritannien pekades i höstas ut i Financial Times som en favorit till att vinna allt med sin Type 31-fregatt.
Men sedan dess har landet inte visat upp sig offentligt i urvalsprocessen. Enligt uppgifter till DN har Storbritannien och varvsföretaget Babcock velat hålla låg profil och respektera den svenska urvalsprocessen.
Spanien kampanjar mer publikt – och det gör även andra tävlande.
På Frankrikes ambassad i Stockholm lyfter ambassadören Thierry Carlier upp en liten modell från sitt skrivbord. Ett grått, avlångt krigsfartyg – Frankrikes FDI-fregatt.
– Vi tror att vi har det fartyg som matchar den svenska marinens behov, säger ambassadören.
Han låter fingret följa förstäven och talar om dess utformning. Han pekar på luckorna där luftvärnsrobotar kan skjutas ut. FDI har integrerat luftvärnssystemet Aster, som ska kunna skjuta ner flyg, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.
– Vi anser att det är bäst i klassen, säger Carlier om fartygets förmåga.
FDI-fregatten ska visas upp i Göteborg nästa vecka. Frankrike skrev för några veckor sedan kontrakt på två Globaleye, Saabs radarspaningsplan, och den franska försvarsmakten tittar även på svenska Stridsbåt 90.
Men även om samarbetet mellan Sverige och Frankrike har fördjupats anser Thierry Carlier inte att fregattävlingen är avgjord på förhand.
– Det finns ingen länk mellan Globaleye och FDI. Vi har valt Globaleye för att vi litar på Sverige, säger han.
Svenska Saab är också med i tävlingen om de nya krigsfartygen.
– Just nu så kör vi vårt erbjudande stenhårt, säger Micael Johansson, vd för Saab.
Saab vill bygga ett fartyg i samarbete med det brittiska företaget Babcock. Det är en variant av fregatten Arrowhead 120.
– Det erbjudandet har vi presenterat och diskuterat många gånger med både Försvarsmakten och FMV, säger Micael Johansson.
Även om Saab inte vinner tävlingen kommer företaget att leverera delar av innehållet i de nya fregatterna.
Regeringen och FMV har tidigare sagt att man ska bestämma sig under våren, men något datum har inte kommit.
– Jag hoppas att de tar beslutet snart, säger Micael Johansson.
