Euroområdets ekonomi växte med 1,3 procent under det tredje kvartalet jämfört med samma period ifjol. Det var något mer än förväntat enligt en sammanställning från Trading Economics, men en liten inbromsning jämfört med det föregående kvartalet.
En faktor var att Frankrike växte mer än väntat tack vare en stabil inhemsk efterfrågan, trots farhågor om att politisk instabilitet och ekonomisk osäkerhet skulle hålla tillbaka ekonomin under det senaste kvartalet.
Både Italien och Tyskland bjöd på nolltillväxt jämfört med det föregående kvartalet, bland annat på grund av fallande export. Det kommer efter ett stormigt första halvår då handelsvolymerna först steg kraftigt när företag skyndade sig att öka sina lager inför högre tullar, för att sedan falla tillbaka snabbt igen.
Men än så länge verkar Europa oväntat robust enligt analyshuset Oxford Economics seniorekonom Rory Fennessy. Han noterar motstridiga signaler, där företagen är relativt optimistiska i sina beskrivningar av den nuvarande situationen och mer pessimistiska kring framtiden, men ser ändå skäl till försiktig optimism.
”Bara faktumet att BNP inte visar några större tecken på en negativ tulleffekt än är något vi kommer att fortsätta att följa, eftersom det skulle kunna betyda att ekonomin är mer motståndskraftig än förväntat”, skriver han i en kommentar till torsdagens tillväxtsiffror.
Bakom BNP-siffrorna döljer sig samtidigt en spricka i den europeiska ekonomin, där tillverkningsindustrin pressas hårdare än tjänstesektorn, delvis på grund av osäkerhet och högre kostnader relaterade till tullbråken.
Enligt S&P Globals inköpschefsindex, en månatlig undersökning som tar pulsen på företagen, har euroområdets tillverkningsindustri mer eller mindre stått still och stampat under det senaste halvåret – alltså ungefär sedan Trumpadministrationen införde breda, globala importtullar.
”Även om företag har kunnat föra vidare något högre priser till sina kunder har insatsvarupriserna stigit något, vilket betyder att vinstmarginalerna sannolikt inte har stigit i betydande grad”, noterade Cyrus de la Rubia, chefsekonom på Hamburg Commercial Bank, i samband med att indexet uppdaterades förra veckan.
Liknande signaler syntes också i inköpschefsindexet för USA, där företagens optimism inför det kommande året föll med hänvisning till bland annat oron för att tullpolitiken kommer att slå mot den redan försvagade exporten.
Andelen svenska industriföretag som uppger att deras produktion har påverkats negativt av tullar har minskat något enligt en mätning som Konjunkturinstitutet fört sedan maj. I oktober uppgav lite mer än en fjärdedel av företagen i tillverkningsindustrin att deras produktionsvolym minskat som en konsekvens av tullarna under de senaste tre månaderna.
Ungefär en tredjedel förväntar sig att tullarna kommer att påverka produktionen negativt de närmaste tre månaderna, medan omkring en femtedel säger att det kommer att pressa investeringarna under det kommande året.
Läs mer:
Trump: Sänker tullar mot Kina
Torbjörn Petersson: Mötet minskar spänningen – för tillfället
