Dödssiffran fortsätter att stiga i Iran, där hundratals – kanske tusentals – människor befaras döda efter helgens massiva demonstrationer i landet.
USA:s president Donald Trump har hotat med att ingripa militärt mot den islamistiska regimen, och alla amerikanska medborgare har uppmanats att lämna landet. Trump väntas under tisdagen ta ställning till nästa steg.
I Bryssel har reaktionerna varit betydligt mer lågmälda.
”Vi följer situationen”, meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i helgen, och tillade att Europa ”står upp” för iraniernas frihetskamp.
Utrikeschefen Kaja Kallas säger sig vara redo att föreslå nya sanktioner mot regimen i Teheran, och under tisdagen hålls ett extrainkallat möte i Bryssel med representanter från medlemsländerna. Alla 27 måste dock ställa sig bakom sanktionerna för att de ska bli verklighet.
Betydligt skarpare uttalanden har kommit från EU-parlamentets talman Roberta Metsola, som fördömt våldet.
– Politiska signaler, stöd och solidaritet är viktiga – men vi måste visa att vi menar allvar, säger hon till tidningen Politico.
Tidigare i veckan fattade hon beslut om att neka iranska diplomater tillträde till parlamentets lokaler.
– Det är det minsta vi kan göra. Våra lokaler kommer inte att användas för att legitimera en regim som enbart fokuserar på att rädda sig själv och använder våld för att behålla makten.
Irans toppdiplomat i Bryssel, Ali Robatjazi, slog genast tillbaka och meddelade att han kommer att fortsätta att ta kontakt med enskilda parlamentsledamöter, rapporterar Euractiv.
Samtidigt kallades Robatjazi upp till det belgiska utrikesdepartementet, för att svara på frågor om våldsamheterna i landet.
En gammal stötesten är frågan om huruvida det iranska revolutionsgardet (IRGC) bör terrorstämplas eller inte. Flera europeiska länder vill följa USA:s och Kanadas exempel och terrorklassa den militära organisationen, som är direkt underställd landets religiösa ledning och anklagas för att främja terrorism i och utanför Iran. Sverige är ett av länderna som länge drivit på för det. Detta efter attackerna mot israeliska mål i Sverige där Iran pekats ut som uppdragsgivare.
Men så länge flera medlemsländer, av politiska och juridiska skäl, motsätter sig förslaget blir det liggande i sin linda.
Även i Storbritannien rasar en liknande debatt. Den brittiska premiärministern Keir Starmer ”fördömer starkt” det våld som de iranska myndigheterna använder. Men han vill inte följa USA:s exempel och terrorstämpla militärorganisationen, vilket skulle göra det olagligt att stödja den i Storbritannien. Premiärministern hänvisar bland annat till Richard Moore, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6.
– Ett förbud skulle främst få oss själva att må bättre, det skulle inte ha någon inverkan på IRGC, sade Moore i BBC Radio 4 Today på måndagen.
Läs mer:
Nathan Shachar: Regimens starkaste falang är dess svagaste punkt
Vittnesmål från Iran: ”De vill tysta folkets röst”
