Fem frågor toppar väljarnas agenda när valåret närmar sig, enligt en mätning från DN/Ipsos. Sjukvården, lag och ordning, skolan, integration och invandring samt miljö och klimat.
Utöver det tycker Maria Solevid, statsvetare vid Göteborgs universitet, att två frågor kommer att bli särskilt intressanta att följa under valrörelsen. Plånboksfrågorna, som stigande räntor och matpriser, och arbetslösheten.
– Arbetslösheten har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Det ska bli intressant att se om den lyfts lite mer i en valrörelse, säger Solevid.
Hon menar samtidigt att det är svårt förutspå vad som väntar och påminner om att lag och ordning på kort tid blev väljarnas högsta prioritet.
– Det finns inget val före 2022 som den frågan har varit i närheten av lika viktig. Den framskjutna ställningen hade den aldrig haft innan, säger hon.
Samma valår hände någonting annat som chockade många. Ryssland invaderade Ukraina med full kraft, vilket för svensk del ledde till skenande elpriser och att energipolitik sköt i höjden i opinionen.
Jonas Hinnfors, professor emeritus på Göteborgs universitet, tror att Ukrainakriget kan ta plats även i denna gång, även om utrikesfrågor sällan spelar särskilt stor roll i ett val.
– Frågan är om det blir en gynnsam eller ogynnsam fred i Ukraina – om det blir fred – och vad som kommer hända med våra försvarsutgifter. Den diskussionen kan nog äta sig in i valrörelsen, säger han.
Han är tveksam till om energi- och kärnkraftsfrågan kommer att ta plats.
– Jag var rätt övertygad om det för ett tag sedan, men jag är inte så säker längre.
I stället kommer arbetslösheten, matpriserna och vårdköer att stå på agendan – i alla fall om oppositionen får bestämma.
– Tidöpartierna vill gärna tala om migration och brott, säger han.
Ett annat hett ämne, som visserligen inte är en sakfråga, är regeringsbildningen. ”Elefanten i rummet”, som Hinnfors kallar den.
På Tidösidan finns sverigedemokrater som kräver en plats i regeringen och liberaler som vägrar låta det ske. På den rödgröna sidan finns vänsterpartister med motsvarande krav och möjligen ett C som säger nej.
– Centerpartiet kan nog tänka sig att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, men vill inte ha Vänsterpartiet i en regering, vilket ju V kräver.
Centerpartiets väljarkår är samtidigt mycket negativ till Sverigedemokraterna.
– Då finns det bara två lösningar: att stödja Andersson eller att förorda någon form av S, M och C-lösning, säger Hinnfors.
Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, spår att frågor som brottslighet och integration fortsatt kommer att stå högt på agendan när vi närmar oss valet.
– Den frågan som har varit i hetluften, om lag och ordning, om utvisningar eller inte – jag tror att den frågan kommer leva kvar, säger hon.
Även Lemne lyfter fram arbetslösheten som hon, likt Maria Solevid, menar är en brännande fråga som kanske inte har uppmärksammats tillräckligt.
– Och det här nya fenomenet, eller hemskheten, att ungdomar som har fullföljt sin utbildning och är examinerade som lärare och annat inte får jobb. Det tror jag är en fråga som kommer att tynga mycket.
Andra ämnen som hon tror kommer att få ökat fokus under valåret är klimat och miljö, ekonomi och försvaret.
– Vi har ju rustat ner i så många år och nu blir det väldigt stora kostnader. Försvarsutgifterna kanske inte så många är emot, men belastningen – jag såg nyss att Riksrevisionen uttalat sig om att regeringen inte har följt balanskravet när det gäller ekonomin.
Extra noga kommer hon att följa frågor som rör offentlig sektor, däribland sjukvård som hon tycker har hamnat lite i skymundan i debatten – trots att det är en av väljarnas viktigaste frågor. Framför allt nämner hon frågan om ett förstatligande av sjukvården, som regionerna i dag har huvudansvaret för.
– Vår konstruktion är ju unik internationellt – håller den med en starkt åldrande befolkning? Det är väljarna som talar om det, men partierna talar inte särskilt mycket om det.
















