Det var i Wengens störtlopp som olyckan var framme, i januari 2024. Strax före målgång kraschade Aleksander Aamodt Kilde, skadade ena axeln svårt och skidans stålkant skar upp ena vaden nästan in till benet.
När han flera operationer senare var på väg tillbaka kom ett stort bakslag. En infektion i axeln hade utvecklats till sepsis – blodförgiftning – och norrmannen tvingads till flera veckor på sjukhus med intravenös antibiotika.
Det blev en fråga om liv och död, och en återkomst till utförsåkningen kändes otrolig.
– Jag har varit på mitt livs djupaste mörker under de senaste 20 månaderna. För du förlorar inte bara ditt jobb, du förlorar också ditt syfte. Det kan verkligen få dig att älta saker, säger Aamodt Kilde, som tog dubbla medaljer på OS i Peking 2022.
– Jag pratade med mina föräldrar och sa att jag inte skulle kunna göra det här igen. Både på grund av den fysiska aspekten men också för att jag inte ens ville tänka på att utsätta mig för det igen.
I takt med att kroppen började läka så kom dock suget efter skidåkningen tillbaka. 33-åringen har accepterat att han aldrig kommer att bli helt återställd. Rörligheten i axeln är till exempel fortsatt rejält begränsad. Men han stod ändå på start när fartgrenarna gjorde världscuppremiär för säsongen med super-G i amerikanska Copper Mountain.
Det var hans första tävlingsåk på nästan två år, och det slutgiltiga testet som visade att hans kropp fortfarande klarar av att hantera krafterna den utsätts för under ett lopp.
Aamodt Kilde slutade på delad 24:e plats i comebacken, och nu är siktet inställt på att köra störtlopp i Beaver Creek i USA torsdag 4 december.
– Jag kommer behöva anpassa mig efter vad jag kan och inte kan göra. Sedan får vi se om det är tillräckligt för att fortfarande vara snabb, säger han.
Norrmannen är inte den enda störtloppsåkaren som skadats svårt de senaste åren. I takt med att både åkarna och utrustningen blivit bättre har farterna i störtloppsbackarna ökat, och med dem hur allvarliga skadorna kan bli.
Bland annat kraschade franske stjärnan Cyprien Sarrazin i den blivande OS-backen i italienska Bormio förra säsongen och drabbades av en svår hjärnblödning.
Det internationella skidförbundet, Fis, har infört en rad nya regler för att öka säkerheten. Från och med den här säsongen måste alla fartåkare i världscupen, VM och OS ha en inbyggd airbag i sin skyddsväst.
Om en åkare är på väg att krascha vecklar en luftkudde ut sig på mindre än 100 millisekunder, och kan minska risken för svåra ryggskador. Det är en typ av säkerhetsutrustning som använts länge inom skicross, men också inom alpin fartåkning. Dessutom finns numer extra slitstarka underställ som skidkanter inte kan skära igenom, vilket förhoppningsvis kan förhindra skador av den typ som Aamodt Kilde fick på vaden.
Men det norrmannen säger att han helst vill se, är att få ner farten. I dag är det inte ovanligt att herråkarna kommer upp i hastigheter över 150 kilometer i timmen.
– Jag säger inte att vi ska åka störtlopp i 20 kilometer i timmen, men det vore bra om vi kan minska farten med ett par kilometer i timmen så att krafterna i svängarna minskar, säger Aleksander Aamodt Kilde.
– Vi utmanar och flyttar hela tiden gränserna, och ”pushar” varandra, och det är vad det handlar om. Vi vill bli snabbare och snabbare, men jag tycker att vi skulle vara snabba nog även med vissa begränsningar.
Andra åkare har tidigare lyft fram idéer som att hastigheten skulle kunna minskas om tävlingsdräkterna släppte igenom mer luft. Aleksander Aamodt Kilde vill att skidförbundet, åkarna, sponsorer och skidmärkena alla bidrar för att minska riskerna.
– Det är en riskfylld idrott och vi vet att det inte går att undvika helt. Därför tycker jag att det är viktigt att vi tänker på att vi alla har ett ansvar för att göra den här sporten mer säker. Snön, säkerhetsbarriärerna, skyddsvästar och skydd mot skärskador är en liten del av allt. Men jag tycker att grunderna är det viktigaste. Att vi ser till att förutsättningarna och underlaget är så bra som möjligt, och att vi anpassar farten.
Läs mer:
Petade fartåkaren har fått lära sig att vara chef: ”Glad att jag utsatts för det här”
Kristoffer Jakobsen: ”Folk tycker att man är en psykopat”
