KU:s granskning av Landerholmaffären inleddes – och pausades – i våras sedan det stod klart att Henrik Landerholm åtalats för vårdslöshet med hemlig uppgift. Rättsprocessen behövde ha sin gång, enligt partierna.
Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren friades i september från misstankarna om vårdslöshet med hemlig uppgift i tingsrätten. Domstolen slog fast att hemliga handlingar röjdes av oaktsamhet, men att det inte bevisats att han varit grovt oaktsam. Åklagarna har överklagat domen.
Socialdemokraterna vill att KU återupptar granskningen eftersom hovrätten meddelat att den nya rättegången sannolikt hålls först efter riksdagsvalet nästa år. Konstitutionsutskottet har till uppgift att granska hur regeringen och ministrarna sköter sina uppdrag, och säkerställa att makten utövas i enlighet med grundlagen.
Socialdemokraterna har begärt att konstitutionsutskottets kansli ska ta fram underlag till utskottet om vad som är möjligt att granska inom ramen för KU och en rättsprocess. Men det har stoppats av Moderaterna och de andra Tidöpartierna, enligt Jennie Nilsson.
– Jag har aldrig varit med om att en majoritet har nekat oppositionen att begära ut en opolitisk tjänstemannabedömning, säger Jennie Nilsson, ordförande i KU.
– För att kunna göra en rimlig bedömning om huruvida man ska uppta granskningar så behöver man ju få ett opolitiskt underlag om vad som är möjligt och inte möjligt att granska.
Hon anser att granskningen av Landerholmaffären bör återupptas före valet eftersom det enligt henne finns ett stort allmänintresse. Hon pekar på att det historiskt finns flera exempel på när KU utrett frågor parallellt med andra instanser.
– De hävdar att frågan är bordlagd, att en rättsprocess pågår och att det är en principfråga för dem. Men om du tittar på tidigare hanterade ärenden så kan man konstatera att man har valt att göra olika sätt. Exempelvis fanns det i Transportstyrelse-frågan en pågående rättsprocess i Arbetsdomstolen – och där valde man ju att granska. Och då var det dessutom de som drev på att vi skulle granskas, säger Jennie Nilsson.
– Det känns ju helt orimligt att man är så rädd för den här granskningen. Det känns som att man förflyttar hela mörkläggningsprocessen till riksdagen och utskottet.
Mats Green (M), vice ordförande i konstitutionsutskottet skriver i ett sms till DN: ”Man ville tvinga kansliet att se hur man på politisk väg kan preja ut pågående rättsprocesser. Det vill jag påstå vore en väldigt farlig väg. Det ser vi i andra länder och vi ska inte gå den vägen i Sverige. Det var grunden för KU:s eniga beslut i våras”.
