En ny utvecklingsplan för Stockholmsregionen har tagits fram och är tänkt att klubbas av regionfullmäktige i maj nästa år. Syftet med planen är att staka ut riktningen för hur regionen ska växa fram till år 2060.
När det gäller bostäder är det kommunerna som bär det huvudsakliga ansvaret för byggande och bostadsförsörjning. Men regionen har en samverkande roll för att se till att det långsiktiga behovet av fler bostäder i länet som helhet möts upp.
– Det ska vara ett vägledande dokument för att kunna ha en gemensam strategi och bild av hur vårt län ska utvecklas, säger regionrådet Märta Martin-Granlund (C).
Till skillnad från den förra utvecklingsplanen, som antogs 2018 och sträcker sig fram till 2050, har befolkningsprognosen justerats ned. Lägre födelsetal och ett negativt inrikes flyttnetto sedan 2018 – att fler flyttat från länet till övriga Sverige än tvärtom – har bidragit till det.
I den nya utvecklingsplanens basscenario väntas folkmängden i Stockholms län uppgå till 3,3 miljoner år 2060, upp från dagens cirka 2,5 miljoner invånare. För att möta den befolkningstillväxten bedöms det finnas ett behov av mellan 379 000 och 582 000 nya bostäder.
– Tidigare har vi haft tydliga mål om hur många bostäder som ska byggas. Det har vi inte längre. Nu har vi ett mer generellt mål om att bostadsförsörjningen ska vara hållbar och möta invånarnas behov, säger Märta Martin-Granlund.
I den nya planen pekas även så kallade strategiska bebyggelselägen ut i länet. Det är områden som anses vara lämpade för att bygga fler bostäder, på grund av dess närhet till kommunikationer och annan service.
– Det är där vi ser att det är strategiskt och hållbart att bygga på ett sätt som också skapar närhet, vilket är en viktig princip, säger regionrådet.
Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M) är dock inte förtjust i planerna. Han menar att de i praktiken innebär att fler bostäder måste byggas på färre ytor – vilket leder till ett ensidigt fokus på att bygga tätt och högt.
– Det är fel väg för länet att gå. Vi vill se mer av trädgårdsstäder och småhusbebyggelse som vi har ett stort underskott av i dag. Vid en moderat valseger kommer vi rycka upp de här besluten med rötterna och ändra bostadsmålen från kvantitet till kvalitet, säger Kristoffer Tamsons.
Även om den regionala utvecklingsplanen inte specificerar vilken typ av bostäder som ska byggas var, anser han att den fungerar som en oönskad piska mot kommuner som i stället vill satsa på villaområden.
– Vi menar att regionen snarare ska stötta kommuner som vill bygga det människor vill ha, säger Tamsons och nämner fler infartsparkeringar som ett exempel.
Märta Martin-Granlund avvisar påståendet att de förespråkar en viss typ av bebyggelse, och understryker att det är upp till kommunerna att välja väg.
De senaste decennierna har det dock byggts betydligt fler flerbostadshus än småhus i Stockholms län. Det är delvis ett resultat av kvantitativa byggmål kopplade till utbyggd infrastruktur och ett fokus på förtätning som inte varit förankrad i vad marknaden efterfrågat, enligt Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia.
– Då har du i grunden skapat något planekonomiskt och som leder till att små treor på 65 kvadratmeter byggs som ingen vill bo i, säger han och tar Barkarbystaden som ett typexempel på hur snett det kan gå:
– Andelen hyresrätter blev mycket högre än man hade tänkt sig eftersom det inte gick att sälja bostadsrätterna. Sedan blev hyresrätterna tomma eftersom de är så dyra.
Trenden som skett på senare år är att fler unga familjer flyttat ut från länet eftersom småhus blivit alltför dyra för många att köpa. Jan Jörnmark förespråkar en modell med tysk förlaga som tar mer hänsyn till vad som faktiskt efterfrågas lokalt.
– Det blir ett något mer komplicerat stadsbyggande, där du tar hänsyn till prisutvecklingen, andrahandsmarknaden och den större rörligheten. Men det är nödvändigt.
Faktum är att det var under det förra Moderatledda styret som regionen klubbade den senaste utvecklingsplanen, som innehåller just de kvantitativa mål som Kristoffer Tamsons nu kritiserar. Men tiderna har förändrats.
– Vi har gjort vår hemläxa. Moderaterna har också en gång i tiden varit förblindade av idén om att bygga högt och tätt som vägen framåt. Men det är inte vår linje nu. Vi går till val på en annan idé om hur ett hållbart Stockholm ska byggas.
Läs mer:
Kommunen vill höja föreningens markhyra med 132 procent: ”Jätteoroliga”
Hyreshushåll betalar störst andel för boendet
Svårt för nyanlända att få bostad i Stockholm – hänvisas till modulhus
