Det har gått nästan ett decennium sedan Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron 2017 enades om att gemensamt bygga nästa generations stridsflygplan.
De bästa ingenjörerna och två av Europas största försvarsföretag anlitades för att FCAS, eller Future Combat Air System, skulle bli verklighet. 100 miljarder euro ställdes till förfogande, en summa nästan lika stor som hela Sveriges statsbudget.
Senast 2040 skulle Tysklands gamla Eurofighters och Frankrikes Rafale-plan ersättas med splitternya plan, utrustade med inbyggd AI-teknik och autonoma drönare.
Det skulle vara en uppvisning i europeisk enighet och innovationskraft. Men framför allt ville man visa Donald Trump – som nyss tillträtt som USA:s president – att man var redo att ta ansvar för säkerheten i Europa.
Presidenten hade kallat Nato ”obsolet” och låtit förstå att han inte längre tänkte låta européerna åka snålskjuts på amerikanska säkerhetsgarantier. Berlin och Paris ville visa att de hade hört varningssignalen från Vita huset.
I nästan tio år skissade ingenjörerna på maskinen. Under tiden invaderade Ryssland Ukraina och Donald Trump hann både bli bortvald och återvald som president.
Men något plan kommer inte att nå startbanan. Inte ens en prototyp.
I förra veckan satte Berlin till sist ner foten. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz, som gjort sig känd för att inte alltid väga sina ord på guldvåg, deklarerade helt kort att projektet var ”aus”.
– President Macron och jag har kommit överens om att inte gå vidare med bygget av ett gemensamt stridsflygplan.
I själva verket ska Frankrikes regering ha blivit överraskad av den tyska dödsstöten, enligt uppgifter till den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.
Bakgrunden till debaclet är en bitter tvist mellan den franska försvarsjätten Dassault Aviation och den tyska försvarsdivisionen av Airbus. De har under arbetets gång varit oense om det mesta: om vem som skulle göra vad, hur flygplanet skulle konstrueras och notan skulle betalas.
De har inte ens kunnat enas om vilken typ av flygplan man velat bygga.
En stötesten har varit Frankrikes behov av plan som kan bära kärnvapen, något som Berlin inte har behov av. Tyskland saknar egna kärnvapen och har förlitat sig på de amerikanska som är stationerade i landet.
Misslyckandet sätter inte bara stopp för ett kostsamt prestigeprojekt, utan är också ett tufft bakslag för Europas försvarssamarbete.
Från Spanien, som varit med på ett hörn i projektet, har irritationen varit stor.
– Det är ett misslyckande för EU:s säkerhets- och försvarspolitik, sade landets försvarsminister Margarita Robles i förra veckan.
Hon menade att industrins egenintresse satts i första rummet.
Ulrike Franke, försvarsexpert vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), är inne på samma spår.
– I en tid när USA i praktiken håller på att lämna Europa visar sig européerna vara oförmögna att utveckla sina egna försvarssystem, säger hon till tv-bolaget Deutsche Welle.
Problemet är inte att det saknas pengar. Försvarsanslagen i Europa har skjutit i höjden de senaste åren.
– Projektet har dragits med många problem från starten. Men det största problemet är att det inte finns en europeisk försvarsindustri, utan att företagen tävlar med varandra. Dassault och Airbus såg sig inte som partner utan som konkurrenter, säger Ulrike Franke till DW.
Frågan om hur försvarsindustrin nu ska kunna växla upp står högt på agendan när Natos försvarsministrar möts i Bryssel på torsdag.
Sverige är med sina försvarsjättar en viktig spelare i det sammanhanget, och svenska Saab har nämnts som ett alternativ när Tyskland ser sig om efter nya samarbetspartner.
Andra tror att Global Combat Air Programme (GCAP), som Storbritannien, Italien och Japan samarbetar om, är en mer trolig väg framåt.
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har också öppnat för att köpa in fler amerikanska F-35:or. Men då faller planen på att göra Europa mer oberoende av USA.
Då är man tillbaka på ruta ett.
Läs mer: Försvarsexperten: Det Nato Sverige gick med i är redan dött
Fakta.FCAS
FCAS står för Future Combat Air System.
Det sjösattes 2017 av Tyskland och Frankrike. Senare kom även Spanien med i projektet.
Syftet var bland annat att utveckla ett nytt stridsflygplan. De planerna har nu lagts på is.
Projektet ska dock fortsätta i andra delar, bland annat när det gäller drönare och stridsledningssystem.
