Den misstänkta 26-åringen, som nekar till mord men erkänner grovt gravfridsbrott, har bytt namn flera gånger de senaste åren. Exakt hur många gånger är oklart eftersom personuppgifterna är sekretessbelagda. Men tidigare domar för barnpornografibrott, försök till människorov och hot mot tjänsteman visar fyra olika namn, alltså tre namnbyten, sedan 2019.
Uppgiften om återkommande namnbyten har fått vice statsminister Ebba Busch (KD) att reagera. I ett inlägg i sociala medier ställer hon frågan: ”Behövs möjligheterna att byta namn ses över?”
DN har sökt Busch för att fråga om hon själv vill se över eller ändra namnlagen. Hennes presskontakt uppger att hon enbart ställer en fråga.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) däremot säger att det kan finnas anledning att se över lagen.
– Ja, jag tror att det finns goda skäl att göra det, säger han.
För brottsbekämpningen spelar inte namnbyten särskilt stor roll, menar Strömmer, eftersom polisen har andra verktyg som personnummer och dna.
Men det kan finnas andra skäl att se över lagen, säger han.
– Att man kan byta namn hur många gånger som helst till exempel. Det finns också fall där man har bytt till namn som har varit väldigt kränkande för andra brottsoffer och anhöriga.
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho påpekar att man inte vet vilken betydelse namnlagen haft för just mordet i Rönninge. I en kommentar till DN skriver hon att vi ”inte ska ha lagar som kan missbrukas av kriminella för att lättare kunna begå brott eller komma undan straff.”
”Det måste vi alltid vara beredda att följa upp och utvärdera”.
Den misstänkta mördaren i Rönninge är dock inte den enda som bytt namn under eller efter en rättsprocess.
Den så kallade Nytorgsmannen, som 2021 dömdes för ett stort antal våldtäkter och sexualbrott i Stockholm, flyttade efter fängelsestraffet till Skåne och bytte namn. Där begick han nya sexualbrott som han i senare dömdes för.
Ett annat exempel är den tidigare Think Pink-vd:n Fariba Vancor som uppges ha bytt namn hela 16 gånger. I somras dömdes hon och flera andra personer för grova miljöbrott efter man dumpat och grävt ned enorma mängder farligt avfall på olika platser i Sverige.
Den nya namnlagen infördes i bred politisk enighet under den S-ledda regeringen 2017. Då blev det bland annat enklare att byta för- och efternamn och att göra det flera gånger.
Gunnar Strömmer menar att det i grund och botten ska vara upp till varje människa att bestämma vad man ska heta, men han är ändå öppen för eventuella ändringar.
– Men om systemet används på ett otillbörligt sätt eller på ett sätt som kan vara kränkande för andra människor, då tycker jag att man är både döv och blind om man inte är beredd att utvärdera effekterna och överväga om det krävs några ändringar, säger han.
Läs mer.
Expert: Tvångsvårdade i psykiatrin släpps ut för tidigt
















