Som ett led i vad som kallas för ett fördjupat försvarssamarbete skickar den svenska Försvarsmakten enheter för luftförsvar till Finland, rapporterar SVT.
I första hand rör det sig om stridsflyg och fartyg. Men Sverige kan också komma att skicka enheter ur armén, med uppgift att stärka Finlands förmåga att bekämpa drönare och säkra det finska luftrummet.
Det fördjupade samarbetet tillkännagavs av den svenska regeringen på fredagen, men Finlands förfrågan kom för snart två månader sedan.
– Regeringen fattade beslut i början av juli, kopplat till en hemställan från Finland om att kunna stärka det finska luftförsvaret, framför allt mot drönare. Med utgångspunkt från det ger vi mandat till Försvarsmakten att kunna bedriva operationer med Gripen-flygplan, marinkrafter och sensorer för att stötta Finland, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Bakgrunden är enligt Pål Jonson att säkerhetsläget i Östersjöregionen har försämrats de senaste sex månaderna.
– Vi har sett kränkningar av andra länders luftrum, inte minst med drönare. Då behöver det vidtas åtgärder för att kunna bedriva avskräckning och försvar och för territoriell integritet. Det är klart att om Finland frågar, så är det naturligt för oss att bejaka detta, säger han.
I tisdags rapporterades att John Ratcliffe, chef för USA:s underrättelsetjänst CIA, var i Moskva för oannonserade överläggningar med sin ryske motpart. Syftet med mötet har inte bekräftats från officiellt håll, men enligt Wall Street Journal ska Ratcliffe ha varnat Ryssland för att angripa Natoländer.
– Vi kommenterar aldrig underrättelseuppgifter, men jag kan säga att säkerhetsläget har försämrats över tid. Vi har god insikt om de ryska väpnade styrkorna och hur de utvecklas. Naturligtvis är den stora huvuddelen uppbundna i och kring Ukraina, säger Pål Jonson.
Försvarsministern uppger att Ryssland under de senaste sex månaderna har genomfört ett ökande antal hybridoperationer i Europa.
– Vi vidtar åtgärder för att avskräcka och försvåra den typ av hybridoperationer som de ryska specialtjänsterna gör. Och ibland kontrakterar andra aktörer för att genomföra dem också, säger han.
Sveriges överbefälhavare Michael Claesson varnade i våras för att Ryssland inom en snar framtid skulle kunna angripa ett Natoland, för att testa om försvarsalliansen verkligen håller i ett skarpt läge.
– De (Ryssland) vet att hela västvärlden rustar. Då ställer jag mig frågan, varför skulle man vänta med att exploatera upplevda sårbarheter? sade ÖB till SVT i maj.
Pål Jonson vill emellertid inte säga någonting om hur Sveriges regering bedömer risken för någon form av anfall från Ryssland mot ett Natoland.
– Att prata i termer av sannolikhet tycker jag blir lite missledande. Vi måste ha en förmåga här och nu för att kunna hantera risken för ett väpnat angrepp.