32 700 000 000 000 kronor. Så stor var hushållens samlade förmögenhet under det andra kvartalet i år – den högsta noteringen någonsin i SEB:s sparbarometer. Nettoförmögenheten (tillgångar minus skulder) steg till 27 000 miljarder kronor, vilket är en ökning med hela 10 procent på ett år.
Hushållens skulder motsvarar nu 17 procent av tillgångarna – vilket är den lägsta siffran sedan mätningen startade.
Trots detta hörs fortfarande deppiga tongångar kring svenskarnas privatekonomi på många håll, och i valrörelsen haglar förslagen kring hur människor ska få mer pengar över i plånboken.
– Folk kanske inte ens är medvetna om hur bra det går förrän det är över? En spaning är att vi blir pessimistiska mycket snabbare än vad vi blir optimistiska, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Den främsta förklaringen till den svällande förmögenheten är de senaste årens starka börsutveckling. Svenskarna är bland världens mest börsexponerade folk, främst tack vare vårt pensionssystem men också ett växande intresse för aktier och fonder bland privatpersoner.
Faktum är att hushållens aktietillgångar under det andra kvartalet för första gången på 30 år översteg fastighetstillgångarna, enligt SEB:s mätning.
– Det är ett historiskt skifte som främst är drivet av att världens börser har gått så pass starkt, snarare än att nysparandet har ökat kraftigt, säger Américo Fernández.
Hushållens skulder motsvarar nu 17 procent av deras tillgångar, den lägsta nivån hittills i Sparbarometerns historia.
De senaste åren har börsens avkastning utklassat bostadsmarknaden, som på flera håll i landet är tillbaka på prisnivåer som rådde innan pandemin.
– Börsen har frikopplats från resten av ekonomin. Pessimismen har ju slagit mot fastighetstillgångarna vars utveckling har dämpats medan börsen har haft en betydligt mer optimistisk syn på framtiden, säger SEB:s privatekonom.
En effekt av att våra förmögenheter i allt högre grad ligger investerade i aktier och fonder är att vi blir mer känsliga för nedgångar. En AI-bubbla som spricker eller förnyad räntefrossa i USA skulle resultera i breda börsnedgångar och kanske göra oss mer negativa kring vår privatekonomi igen, spekulerar Américo Fernández.
– Sannolikheten är större att röda siffror får oss att bli mer pessimistiska och håller tillbaka på konsumtionen, vilket får tillväxteffekter. Det ser jag som det största hotet med att vi är så börsexponerade, säger han.
Brasklappen är förstås att hushåll med stora förmögenheter på börsen generellt har gynnats mer i kronor och ören, medan människor som saknar sparkapital inte har hängt med i uppgången.
– Det slår definitivt olika. Men jag tror att många fler är exponerade mot börsen än vad de tror, inte minst i den yngre generationen, genom tjänstepensionssystemet.
Läs mer:
Så förändrade börsrevolutionen din och hela Sveriges ekonomi