Mötet med Donald Trump var tänkt att ta fem minuter eller så.
En och en halv timme senare satt Martin Kulldorff fortfarande kvar i Vita huset.
Det var i augusti 2020, ett halvår in i pandemin, och någon i Trumps första administration ville att presidenten skulle träffa bland andra Kulldorff – Harvardprofessorn som protesterat mot inledningen av USA:s pandemipolitik.
Under det utdragna mötet i Ovala rummet ska Trump ha varit lyhörd och frågvis, enligt Kulldorff. Presidenten sade till svensken att han hört att situationen i Sverige var akut. Att flockimmuniteten, som Anders Tegnells strategi ibland kallades i USA, skördade liv på löpande band.
Kulldorff korrigerade Trump. Nej, den svenska strategin, invände han, resulterar i låg överdödlighet trots att skolor och lekparker håller öppna. USA, ansåg Kulldorff, borde agera mer som Sverige.
Kulldorff, 63, är mager och gänglig. Rågblond, intensiv blick, små gäss av saliv i mungiporna när han argumenterar.
Till utseendet påminner han en smula om gossen på Kalles Kaviar-tuben.
Men det finns också något av Forrest Gump över hans historia.
Fram till pandemin var Kulldorff en anonym Harvardepidemiolog. Sedan hamnade han i toppen av den amerikanska folkhälsopolitiken med inflytande över USA:s vaccinstrategi.
– Det var svårt att säga nej när jag blev tillfrågad, säger Martin Kulldorff. Jag har de kunskaper som behövs. Och jag hade etablerat ett visst förtroende bland den amerikanska allmänhet som inte längre litar på folkhälsomyndigheterna eller forskarvärlden.
Man kan få intrycket av att Martin Kulldorff halkat in i det amerikanska hälsokrigets frontstyrka.
Hans promenadskor kollapsar inåt när han går. Han är det slags intervjuobjekt som visar ett passionerat intresse inför fotografens tekniska utrustning. Han kör en vit Honda Civic med nötta barnkuddar i baksätet och solkiga kartböcker i dörrfickorna.
Över denne till synes anspråkslösa professorsson från Umeå vilar något utpräglat svenskt.
David Wallace-Wells – författare och kolumnist i vetenskapsfrågor vid New York Times – håller bara delvis med.
– Anspråkslös är möjligen en korrekt beskrivning av hans stil, säger Wallace-Wells. Men om jag tänker tillbaka på mötet i Vita huset 2020 skulle jag inte beskriva det som en gest av ödmjukhet från Kulldorffs sida.
– Snarare ett uttryck för hans intellektuella storhetsvansinne. Han argumenterade för att hela den amerikanska reaktionen på pandemin var i grunden felaktig.
Ideologiskt, säger David Wallace-Wells, speglar Martin Kulldorff det högmodiga missnöje som präglar den nya amerikanska hälsoregimen under Trump, rörelsen Make America healthy again.
En akademisk elit som förenas i sin motvalls hållning till USA:s pandemipolitik – ett löst sammansatt kotteri som hälsoministern Robert F Kennedy Jr gett reell makt under Trumps andra mandatperiod.
Kulldorff har under ett par månader varit ordförande för Acip, Advisory committee on immunization practices, Det är ett statligt organ som arbetar fram USA:s nationella vaccinriktlinjer.
En politiskt udda position, medger Kulldorff.
Den högerradikala Trumpadministrationen har förlänat Kulldorff makt delvis eftersom han under pandemin förfäktade en svensk strategi, antagen av Stefan Löfvens socialdemokratiska regering.
– På något sätt är jag både vänsterextremist och högerextremist, säger Kulldorff.
Kulldorff är ingen vaccinskeptiker, säger han. Men amerikanska vaccinskeptiker hyser, menar han, ett förtroende för honom.
Rekryteringen av Kulldorff var en del av en hälsopolitisk revolution.
Över en natt i början av juni i år gjorde hälsoministern Kennedy rent hus med vaccinrådet i dess dåvarande form. Samtliga sjutton ledamöter fick sparken.
In kom personer som skröt med sin misstro mot vaccin. ”Vissa människor anser att begreppet antivaxxare är nedsättande”, skrev den nya ledamoten Robert Malone den 9 juni. ”Det gör inte jag – jag betraktar det som högt beröm.”
I november skrev Malone, som presenterar sig som Kulldorffs medordförande i Acip, att covidpandemin var en komplott regisserad av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA.
Hälften av de åtta nya ledamöterna beskrevs av New York Times som vaccinskeptiska, eller med en historia av skepsis.
Utrensningen jämfördes med ”Lördagskvällsmassakern”, president Nixons beslut 1973 att sparka åklagaren som var satt att utreda Watergateintrånget. Ett samtida trauma i amerikansk politik.
Som ordförande för Acip leder Kulldorff tre årliga sammanträden.
Årets andra möte, som hölls i september i Atlanta, beskrevs av vetenskapsjournalisten David Wallace-Wells som en ”skamfläck”, en orgie i ”dålig vetenskap, oärlig argumentation och grundläggande byråkratisk dysfunktion”.
Septembermötet speglade – menar Wallace-Wells – Kulldorffs sammansatta person, hans mix av egenskaper.
– Under pandemin agerade han som en konfrontativ bombkastare. I andra sammanhang är han mer av typisk modest svensk forskare.
Acips möten kan följas online. Mot slutet av första dagen, när ledamöterna skulle rösta, uppstod förvirring.
För akademiker och journalister som följde Kulldorffs ordförandeskap digitalt kunde det verka som om rådets noviser inte fullt ut förstod sitt eget informationsunderlag eller beslutsprocessen.
Kulldorff vill stimulera öppen debatt, upprepar han under mötet.
– Men för oss som följde sammanträdet i realtid framstod det som att han förlorat kontrollen, säger Wallace-Wells.
– Och man vill inte att den panel som ska ge råd om nationella vaccinriktlinjer ska förlora kontrollen. Man vill att den ska förstå vilka råd man röstar om. Det var kaotiskt på ett alarmerade sätt.
Läkaren Jason Goldman deltog virtuellt i mötet som ordförande för American college of physicians, ett läkarförbund som representerar 162 000 medlemmar.
Tittar man i efterhand ser man att Goldman flera gånger begär och får ordet. Men det fanns också tillfällen, hävdar Goldman, där han tystades.
– Kulldorff påstår sig vilja ha öppenhet och transparens. Men när jag försökte diskutera med honom under mötet stängde man av min mikrofon, säger Jason Goldman.
Kulldorff säger till DN att han inte vill kommentera kritiken mot mötet. Men medger samtidigt att det inträffade ett ”tekniskt missöde gällande röstningen som det hade varit bättre om det inte hade inträffat”.
En allierad till Kulldorff, den danska forskaren Christine Stabell Benn, säger att svenskens öppningsanförande utgjorde en ”sinnebild av god vetenskap: han var nyfiken, öppen, orädd”.
Kulldorff säger att rådet redan gjort nytta.
– I juni fattade Acip beslut om att USA inte längre ska ha vaccin med kvicksilver i. Det är ett litet steg mot ett återetablerat förtroende för folkhälsovården.
Vi träffar Kulldorff i Burlington, Vermont, just när löven skiftat färg. På andra sidan Champlainsjön, bortom de blå kullarna i förgrunden, breder Kanada ut sig. Kulldorff tycks vederkvickt av oktoberkylan. Han är en frånskild trebarnsfar som gärna tar barnen till skidbacken. I liftkön händer det att han utför spontana gallupundersökningar om amerikanernas åsikt i folkhälsofrågor. (95 procent, erfar han, ställer sig kritiska till pandemiårens inskränkningar.)
Efter att han avslutat en konferens han deltagit i bilar vi med Kulldorff till hans hem, omkring fyra timmar söderut i en avkrok i det universitetstäta Connecticut. Han bor ensam med sina nioåriga tvillingar i en uppgraderad sommarstuga som vetter mot en insjö. Det är kylslaget när vi anländer i skymningen.
På Kulldorffs nattygsbord ligger ett par hopvikta A4-papper där han nedtecknat avancerade bokstavsformler, till synes hastigt som Russell Crowe i filmen om Nobelpristagaren John Nash, ”A beautiful mind”.
Vita vitrinskåp ramar in vardagsrummet.
Ett högt hyllplan tjänar som ett slags giftskåp. Här står Kennedys stridsskrift, hälsoministerns storsäljande uppgörelse med USA:s vetenskapselit. Kulldorff har suttit med Kennedy vid två tillfällen, berättar han. ”Bra, trevlig, nyfiken”, säger Kulldorff om ministern. Nyfiken på vad? ”På vetenskapen och sånt.”
På hyllplanet finns också grövre grejer – som påminner om hur porös gränsen kan verka till konspirationsteoriernas landskap i Kennedyvärlden.
På hyllan står ”Tony’s virus” av ufologen och pensionerade läkaren Steven E Greer, med undertiteln: ”Hur Tony Fauci blev den mäktigaste mannen i världen genom att exploatera en pandemi”. Läkaren Anthony Fauci var arkitekten bakom den amerikanska pandemistrategin.
Här står häftet ”The plague that must not be questioned” av Alu Axelman, en självutnämnd ”pro-liberty super-activist” som har nedtecknat en dedikation till Kulldorff på försättsbladet:
”Martin, Thank you so much for being a great leader in the fight against corona-fascism.”
I övrigt mycket svensk skönlitteratur, folkhemspoeter som Nils Ferlin, Werner Aspenström, Tomas Tranströmer.
På soffbordet ligger ett av Kulldorffs senaste fynd: en samlingsvolym med poesi av Anna Greta Wide (1920–65). Han reciterar en av hennes dikter för oss. Han läser den med viss inlevelse, som vore den en personlig programförklaring, ett försvarstal för den agnostiska hållning han intagit i vaccinkriget. Att hävda att alla vaccin är bra är lika extremt som att avfärda alla vaccin.
Jasägarnas församling
närmar jag mig med tvekan.
Nejsägarnas förening
Betraktar jag med respekt.
Kanskesägarnas spridda,
sällan samlade skara
är mig smärtsamt förtrogen.
Kan jag skiljas från dem?
Endast de liknöjt tysta,
Dessa som anser frågan
Skäligen oväsentlig,
skall jag aldrig förstå.
Efter pandemin måste USA:s folkhälsoetablissemang upp till bevis på nytt, anser Kulldorff. Inskränkningar och tvång rev så djupa sår i tilliten mellan folket och staten att misstron mot folkhälsans auktoriteter är berättigad i hans syn.
Det krävs äkta ödmjukhet och radikal transparens för att myndigheterna ska återvinna folkets förtroende.
– CDC (USA:s nationella folkhälsomyndighet) ljög om covidvaccinet, säger Kulldorff. De hävdade att man inte kunde få covid om man tagit vaccinet. De hävdade att man får bättre immunitet av vaccinet än av covid. Inget av det stämde. Då känner folk: kan man lita på vad de säger om andra vaccin? Kan man lita på något de säger om folkhälsan?
Vid tidpunkten visste inte myndigheten exakt hur varken immunitet eller vaccin skulle verka. Forskningen och praktiken kom så småningom att ge fördjupade svar.
Frågan om just immuniteten tränger djupt i Kulldorff. Han insjuknade själv i covid innan vaccinet fanns tillgängligt. Han lider av en ärftlig immunbrist (alfa-1-antitrypsinbrist). Utan sjukhusvård hade han med största sannolikhet dött i början av 2021.
När vaccinet sedan fanns tillgängligt vägrade Kulldorff att ta sprutan. Sedan den atenska pesten år 430 före Kristus har mänskligheten haft kännedom om immunitet, säger han. Att USA:s äldsta och rikaste lärosäte Harvard ändå tvingade sina anställda att vaccinera sig kunde han inte acceptera.
Kulldorff sökte dispens för att slippa vaccinera sig som anställd, eftersom han redan varit sjuk och därmed ansåg sig immun. Andra var i akut behov av hans dos, resonerade han. Men universitetet ville inte inkludera Kulldorff bland undantagen, säger han. Han tvingades packa ihop efter femton års tjänst.
Inget lätt val. Men ett ”naturligt” val. Han hade argumenterat mot vaccintvång i en artikel i Wall Street Journal. Han kan sakna forskningsprojekten och kollegorna på Harvard.
Och prestigen?
– Den har jag aldrig varit mycket för. Jag ville bli gymnasielärare när jag gick i skolan. Det är fortfarande min reservplan.
Kulldorff använder inte etiketten yttrandefrihetsabsolutist om sig själv. Men han resonerar som en. När den fria forskningen var som mest nödvändig visade sig USA stumt och auktoritärt, upplever han.
Det var svårt, säger han, att publicera invändningar mot USA:s covidpolitik i etablerade amerikanska medier. Den öppna debatten på prestigeuniversiteten var begränsad. Under tre veckor var Kulldorff, uppger han, förhindrad att publicera sig på Twitter. Även Linkedin, Google, Facebook och Tiktok ska ha censurerat honom.
Han var en av flera parter som stämde Bidenadministrationen för att ha pressat digitala plattformar att stoppa eller begränsa misshagliga röster under pandemin.
När Kulldorff beskriver resultatet av nedstängningen, som i hans ögon inte fick ifrågasättas, målar han upp en samhällspolitisk tragedi.
En generation elever presterar sämre på de nationella proven till följd av stängda skolor. Cancer- och diabetessjukdomar, som före pandemin upptäcktes vid rutinundersökningar, tilläts bryta ut som en konsekvens av att lasarett tvingades stänga eller begränsa vården. När jag frågar Kulldorff om den pågående amerikanska mässlingsepidemin, med över 1 700 nya fall under 2025, svarar han att utbrotten är förväntade eftersom ”nedstängningen minskade vaccineringsgraden” i landet.
Om de bara lyssnat på honom från första början.
På en vägg i vardagsrummet hänger ”The Great Barrington declaration” inramad bakom glas. Kulldorff och två forskarkollegors upprop från den 4 oktober 2020, som larmade om att covidstrategin kommer att orsaka irreparabla skador i den psykiska och fysiska folkhälsan.
När deklarationen publicerades skrev den dåvarande direktören för USA:s nationella hälsoinstitut i ett mejl till kollegor att det var nödvändigt att kväsa uppropet, ”snabbt och förödande”.
Kulldorffs berättelse om sig själv är en historia om den tystade forskaren som säger sanningen till varje pris.
Den är politiskt gångbar. Och själva fundamentet i hälsoregimen Make America healthy again.
Kennedy red till makten på en miljonsäljande stridsskrift mot Anthony Fauci, det amerikanska svaret på Anders Tegnell. Kotteriet som tagit makten över hälsomyndigheterna framställer gärna Fauci som en despot. Den repressiva andan under Fauci lade grunden för en amerikansk covidkatastrof.
Som hälsominister kontrollerar Kennedy nu en fjärdel av USA:s statsbudget. Han tillhör administrationens mest populära ministrar, med stöd av över 40 procent av folket. Än så länge har Kennedy inte använt sitt politiska mandat för att göra djupgående förändringar av USA:s vaccinpolitik.
Men i slutet av november lät Kennedy uppdatera folkhälsomyndighetens hemsida angående kopplingen mellan vaccin och autism, en av hans käpphästar. Den vedertagna slutsatsen – att det inte finns en koppling – beskrivs nu felaktigt på hemsidan som ”inte evidensbaserad”.
Trump lyckades exploatera amerikanernas mörka minnen av pandemin.
Samtidigt attackerar Trump yttrandefriheten och den akademiska friheten – som Martin Kulldorff säger sig värna.
Den andra Trumpadministrationen har stoppat miljarder i federala forskningsanslag i protest mot antiisraeliska demonstrationer på universitetens campus. Enskilda studenter har gripits av migrationspolisen och hotats med deportation. Namnkunniga akademiska aktivister har lämnat landet för Kanada. Mindre kända forskare har flytt till Europa efter attacker från Trumprörelsens internetsvans.
Kan Trumpadministrationens påtryckningar mot universiteten leda till något positivt, enligt dig?
– Nä, svarar Martin Kulldorff.
Hur menar du?
– Jag säger bara nej, så får det vara så.
Men ditt budskap i den här intervjun är ju att offentlig debatt är livsnödvändig. Hur kan du då inte vilja resonera om att den administration du nu arbetar för samtidigt förtrycker yttrandefriheten och villkorar den fria forskningen?
– Men om man inte vet svaret på en fråga – då är det bättre att säga att man inte vet.
Så du vet inte om påtryckningarna mot universiteten är bra eller dåliga?
– Mitt svar på frågan är nej. Men jag tror att det finns olika anledningar till det och jag har inte sorterat ut det riktigt.
Advokaten som företrädde Kulldorff när han stämde Bidenadministrationen för brott mot yttrandefriheten intervjuades i höstas i Washington Post. 36-åriga Jenin Younes sade då att Trumps krig mot den akademiska friheten är ”långt värre” än Bidens censuriver. ”Det är fullständigt galet”, sade hon.
Kulldorff tipsar mig om intervjun.
Håller du med henne eftersom du rekommenderade mig att läsa artikeln?
– Jag har inga kommentarer.
Vi befinner oss i hans vardagsrum. Han har just högläst Anna Greta Wides poetiska vidräkning med de ”liknöjt tysta”.
Varför kan du inte prata om detta?
– Yttrandefriheten är jätteviktig oavsett vem som styr landet.
Har du röda linjer där Trumpadministrationens kamp mot yttrandefriheten skulle bli problematisk för dig?
– När man håller på med folkhälsa måste man ställa upp oavsett vem som har makten. Om jag börjar säga att Trump är bra eller dålig får jag halva landet emot mig. Och jag pratar med alla, från vänster till höger – från Jacobin magazine till Tucker Carlson.
Carlson är den högerradikala opinionsbildare som nyligen överträtt ännu ett tabu genom att på sin egen plattform sända en vänlig intervju med förintelseförnekaren Nick Fuentes.
Skulle du protestera öppet mot Trump om han agerade för att undergräva folkhälsan?
– Ja, det är det viktiga. Det är mitt område, säger Kulldorff.
Ett av Trumps mer famösa recept mot covid gick ut på att amerikaner skulle injicera blekmedel mot viruset. Han lekte med tanken på en invärtes reningsprocess.
Kulldorff säger torrt:
– Gurgla sånt ska man väl inte göra precis.
Hur känner du när Trump säger uppenbart vetenskapsföraktande saker som att klimatkrisen är ett påhitt?
– Det är inte mitt ämne.
Det bekymrar dig inte om presidenten genomför reformer eller gör utspel som missgynnar vetenskapssamhället i stort?
– Jag är väldigt bekymrad över framtiden för vetenskapen i USA, för den har inte allmänhetens förtroende längre.
Det är det stora problemet?
– Ja.
Finns det vaccin vars fördelar bevisats så många gånger att det är tillräckligt tydligt? Eller kan alla medicinska landvinningar behöva prövas på nytt?
– Mässlingsvaccinet är ett jätteviktigt vaccin. Hos mig finns inga tveksamheter där. Men om någon vill studera hur man tar fram ett ännu bättre mässlingsvaccin, med ännu färre biverkningar, så är det också bra.
Kulldorff anser att Kennedy kan lösa vaccinkrisen just eftersom han är känd som en mångårig skeptiker.
Det kan ju låta smart. Men det kan ju också bli precis tvärtom. Att misstron ökar ännu mer med en skeptiker vid rodret?
Kulldorff vänder sig till DN:s fotograf Beatrice Lundborg och säger i en spefull ton om mig.
– Han är duktig på att analysera samhället.
Du tyckte det var en banal iakttagelse?
– Nej, en superb iakttagelse.
Men det innebär ju att du också deltar i ett högriskprojekt?
– Vi måste försöka. Så gott vi kan. Det har med våra barn att göra.
Just när den här artikeln ska publiceras meddelar USA:s hälsodepartement att Kulldorff blir av med sin ordförandetjänst.
I stället ska svensken ingå i en tankesmedja på departementet.
– Jag ser fram emot att bidra med vetenskapligt grundade råd som kommer att make America healthy again, säger Kulldorff i ett pressmeddelande.
