Svenskt Näringsliv: Frivillighet, inte tvång, ska stärka beredskapen

För ett par år sedan begärde Svenskt Näringsliv att ett antal medarbetare skulle bli säkerhetsklassade. Därmed kan de få och dela känslig information med till exempel myndigheter. Man har också numera en färdig krigsorganisation.

Jan-Olof Jacke ser det som att Svenskt Näringsliv har ungefär samma funktion för företagen som Myndigheten för civilt försvar har för det offentliga: man ska hålla ihop helheten, det ska inte spreta när det till exempel gäller att klara försörjningen av mat i ett krisläge.

Regeringsföreträdare och ÖB säger att det kan bli krig. Hur redo är svenska företag för krig?

– Vi ser tydligt i våra undersökningar att de har ökat sin beredskap, även om den inte är på tillräcklig nivå, och att företagen vill bidra. Vi är på en hygglig plats, sammanfattar Jacke.

Han lyfter fram ett område där det finns mycket kvar att göra: avtal mellan det privata och det offentliga om att lagerhålla varor, ställa om produktion och annat som behövs vid allvarlig kris eller krig.

– De avtalen måste bygga på frivillighet.

Där driver Svenskt Näringsliv en annan linje än försvarsberedningen, forumet där regeringen och riksdagspartierna samråder om försvars- och säkerhetspolitik.

I försvarsberedningens senaste rapport från juni framgår att det är angeläget att se över om det behövs mer tvingande lagstiftning och styrning av det privata näringslivet. Detta för att klara försörjningen vid krig, enligt beredningen.

– Det är en dålig idé, säger Jan-Olof Jacke.

Han utvecklar:

– Grunden i ett starkt totalförsvar är att vi har konkurrenskraftiga och framgångsrika företag i fredstid. Vi ska inte lägga på pålagor som försämrar vår tillväxt. Sedan är det självklart att vi ska hitta avtalsformer mellan stat, myndigheter och privat näringsliv.

Socialdemokraterna vill gå ännu längre och har öppnat för att staten ska bli delägare i försvarsindustrin, särskilt Saab har nämnts. Partiet har motiverat det med att försvaret av Sverige i högsta grad är ett nationellt intresse och bör kopplas till att staten har ett rejält inflytande.

– Jag har svårt att begripa logiken och vad man vill uppnå. Vid höjd beredskap inträder ändå en annan lagstiftning.

Under kalla kriget styrde staten centrala delar av näringslivet, från Televerkets, Apotekets och SJ:s monopol till att staten ägde viss livsmedelsindustri.

– Vi behöver i stället bygga en struktur för den verklighet vi lever i nu.

Pandemin, Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina och Irans stängning av Hormuzsundet har visat att svenska företag är känsliga för globala kriser när leveranskedjor bryts eller energipriserna skjuter i höjden.

Denna geopolitiska osäkerhet kommer att vara en realitet under många år, bedömer Jan-Olof Jacke.

– Ensidiga beroenden måste vi se över, särskilt om det är stater som vi inte har frihandelsavtal med eller de utan demokratiska principer, säger han och nämner insatsvaror från Kina och länder i Mellanöstern.

Ömsesidiga beroenden, särskilt med nära allierade, bekymrar honom mindre.

– Och vi måste fortsätta bygga starka relationer med USA och utveckla dem med Kina.

När det gäller energiberoenden är hans råd: elektrifiera, elektrifiera, elektrifiera.

– Europa måste öka farten i elektrifieringen för att öka oberoendet. Sverige behöver också accelerera, men vi är i bättre läge än många andra.