Med sommarens solbränna på hjässorna samlades riksdagens ledamöter på torsdagen till ett extra sammanträde för att ta ställning till Tidöpartiernas allra sista lagförslag under mandatperioden.
Eftersom ingen ledamot bröt partilinjen, och de politiska vildar som tidigare valts in för Sverigedemokraterna avstod från att rösta med oppositionen, gick alla förslag igenom. Dessutom hade S och C varsin frånvarande ledamot på grund av sjukdom och operation.
Röstsiffrorna i den hett debatterade frågan om straffrabatter blev 176 mot 171, vilket fick delar av kammaren att applådera.
– Det finns en tydlig koppling mellan den 13 augusti och den 13 september. Det är avgörande att väljarna den 13 september backar upp det här beslutet. Då kommer detta bli verklighet, säger Gunnar Strömmer på en pressträff efter voteringen.
Han räknar med att de nya, mer restriktiva, straffrabatterna ska träda i kraft 2029 eller 2030.
Reformen beräknas kosta mellan 45 och 50 miljarder kronor. Det är en stor utgift, men enligt finansminister Elisabeth Svantesson finns det utrymme i statsbudgeten.
– Vi har utrymme, men glöm inte bort att brottsutvecklingen går ner nu. Det betyder att kostnaderna går ner. Vi har förslag på hur vi kan pressa ner kostnaderna i kriminalvården genom att till exempel fler får fotboja och genom fler utvisningar, säger hon.
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho säger att om man vinner valet blir det ett omtag.
– Vi måste byta regeringen om vi omgående ska slopa rabatten för sexualbrott. Det förslag vi röstat om i dag kommer inte att träda i kraft på flera, flera år, säger hon och hänvisar till Kriminalvårdens beräkningar.
Enligt Teresa Carvalho sätter juridiken stopp för regeringens ansats att bryta ut mängdrabatterna ur det stora lagpaket som riksdagen sade ja till.
– Vill man göra det måste nästa regering komma tillbaka till riksdagen med ett nytt lagförslag, säger hon.
När det gällde frågan om anhöriginvandring fanns förhoppningar från oppositionen om att några liberaler och kristdemokrater skulle följa beslut som fattats på deras partikongresser, i stället för uppgörelser i regeringskansliet, och rösta ned förslaget.
Den förhoppningen gick omintet. Även här blev röstsiffrorna 176–171.
Andra riksdagsbeslut vid det extra sammanträdet är att 14-åringar ska kunna dömas till fängelse för allvarliga brott. Lagen gäller från den 10 september och fem år framåt. Den rabatt som unga haft i straffskalan minskar, vilket betyder att personer under 18 år framöver ska kunna dömas till som mest 18 års fängelse.
Riksdagen sade även ja till att det från den 1 januari 2027 inrättas en ny myndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (Und). Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har beskrivit den som Sveriges svar på brittiska MI6.
Ett annat beslut är att friskolorna omfattas av strängare regler från den 1 juli 2027, som bland annat begränsar möjligheten att ta ut vinster.
Hur det ska gå i omröstningarna har varit osäkert efter att det så kallade kvittningssystemet havererade i april.
Systemet är en frivillig överenskommelse mellan partierna i Sveriges riksdag som går ut på att frånvarande ledamöter inte ska påverka röstresultatet. Om en ledamot är sjuk eller på resa, avstår en ledamot från det motsatta blocket också från att rösta.
Efter att Sverigedemokraterna i en omröstning om medborgarskap kallat in två ledamöter, som egentligen inte skulle ha röstat, har överenskommelsen slutat att gälla.
Läs mer.
Kvittningskaoset kvarstår: ”De presenterade ingenting”
