När Djurgården spelade 1–1 hemma mot Hammarby var det två blårandiga spelare som kom in på ovana positioner i den andra halvleken:
Leon Hien, normalt mittback, som i egenskap av anfallare tidigare i karriären bytte av målskytten Kristian Lien på topp.
Den andra var Adam Ståhl som kom in i en offensiv mittfältsroll i stället för högerback som är hans vanliga position.
– Det är vad det är. Jag var bara glad att få spela i dag, säger Ståhl som i drygt två månader har lyst med sin frånvaro i Djurgården.
Efter årets första match i Svenska cupen, mot Falkenberg den 21 februari, fick lagkaptenen ett virus och att spela fotboll efter det fanns inte på kartan.
Adam Ståhl vill inte förstora det han varit med om, men medger att han har en dramatisk tid bakom sig. Fysiskt slog sjukdomen ut honom fullständigt under en period och läkarna var tvungna att gå till botten med situationen för att utesluta värsta tänkbara scenarion.
– Vi kollade upp alla allvarliga grejer, sådant som kan vara livshotande. Det var stressigt. Vi landade i att det är någon typ av virus som hade lagt sig på balansnerven i hjärnan.
Oron var som värst när han knappt kunde ta sig upp ur sängen för egen maskin.
– Så fort jag ställde mig så ramlade jag bara ner. Så det är klart man fick katastroftankar och tänkte: ”Vad fan är det här, är det nu man loggar ut eller?”
– Det var total misär där ett tag. Men jag är på benen nu. Jag är jäkligt glad över att ha fått spela lite.
Vad var det som gjorde att det vände, att du började må bättre?
– Tid, tror jag. Tid. Med ett virus behöver kroppen ta det lugnt och, liksom, arbeta med skiten. Jag har bara fått vara tålmodig och sitta hemma och göra det jag kan.
Efter att allsvenskan drog i gång har Ståhl rättat sig efter Djurgårdens medicinska teams instruktioner för att inte gå över tröskeln och överanstränga sig.
För en vecka sedan var han åter tillbaka i full träning med laget och mot Hammarby byttes han in i den 78:e minuten, vid ställningen 1–1.
Var det känslosamt att komma in med tanke på bakgrunden?
– Ja, men samtidigt… Jag har varit borta i två månader så det är inte som att jag har dragit ett korsband eller så. Det är inte en så stor grej, men det var skönt att komma ut på planen igen. Att få träna med laget på Kaknäs har ju varit det som jag saknat mest, säger Adam Ståhl.
Läs mer:
Delad poäng mellan Djurgården och Hammarby
Djurgårdens nye norrman är här för att ha roligt
Nahir Besara: ”Vill inte att min son ska bli fotbollsspelare”
