Timbros chefsekonom om utvisningarna: ”Kan inte längre kalla mig höger”

Sommaren 2025 tillbringar Fredrik Kopsch semestern på vägarna, i en gammal sliten svart Renault, med svensk migrationspolitik i tankarna. Men det är inte volymmått och siffertabeller som upptar nationalekonomens tid.

Fredrik Kopsch åker runt i landet och träffar människor som berörs av den omgjorda politiken: tjugofemårige Shardad, proffsbrottaren Gholam. Och Fidan, som föddes i Sverige men som fick ett utvisningsbeslut till Azerbajdzjan när hon fyllde 18 år.

– Just det mötet var oerhört jobbigt. Jag är inte tränad i att intervjua människor, det blev bara en grej jag gjorde. Och när jag träffade Fidan bröt jag ihop i hennes vardagsrum, säger han.

”Azerbajdzjan är inte som Sverige. En ung kvinna som Fidan kan inte leva ensam. Hennes farbror har hittat en man som hon ska gifta sig med”, säger Fidans mamma i boken.

– Jag har själv barn i samma ålder. Och jag kan inte greppa hur det skulle vara. Bara den psykiska katastrofen att se sitt 18-åriga barn utvisas till tvångsgifte i Azerbajdzjan, säger Fredrik Kopsch.

Fidan har nu fyllt 19 år, och utvisningsbeslutet står fast men har ännu inte verkställts.

Sommarens alla möten har blivit till en bok om svensk migrationspolitik. ”Utvisad” (Timbro förlag) går igenom de viktigaste politiska reformerna fram till i dag, varvat med livsberättelser från några av dem som har kommit i kläm i det stora skiftet.

– Som nationalekonom har jag tidigare pratat om generella orsakssamband och statistik. Men det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att prata om hur människor faktiskt drabbas av det som politiken gör, säger Kopsch.

Boken är också en argumentation för ett öppet samhälle med en annan, liberal, syn på migration. Timbros chefsekonom beskriver sig som ”ytterkantshöger” i ekonomisk politik.

– Jag vill ha en liten stat, låga skatter och jag vill att väldigt många saker ska privatiseras, säger han.

Det är ”ekonomiskt kostsamt och moraliskt fel” att hindra människor från att flytta dit de anser att de har bäst möjligheter till ett bra liv, skriver Kopsch.

Politiskt vill han se en arbetskraftsinvandring som den Reinfeldtregeringen införde för snart 20 år sedan. Tvärtemot Socialdemokraterna – men också i rak motsats till nuvarande Tidöregering, som i stället skärper reglerna ytterligare.

– När det kommer till människors möjlighet att komma hit och arbeta har många till höger bytt sida helt och hållet. De företräder nu det som är LO:s linje i arbetskraftsinvandring, säger Fredrik Kopsch.

Men det som har skett i Sverige sedan 2015 beskriver han som något mer. Människor han tidigare delade människosyn med har bytt fot, vilket har fått honom att omdefiniera sin politiska hemvist.

– Jag brukade beskriva den som höger, men det kan jag inte längre göra, säger han.

Du skriver att ordet har fått en ny innebörd, vad menar du?

– Frågar man folk i allmänhet om det är höger att vara emot invandring skulle de allra flesta svara ja. Men för 20 år sedan var många politiker till höger i Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna ungefär där jag är i migrationsfrågor, säger han.

Tydligast exempel finns i regeringen, fortsätter han.

– För bara 20 år sedan krävde migrationsministern Johan Forssell amnesti för gömda flyktingar, men som nu varit tveksam till att göra undantag för människor som faktiskt har jobb och tagit sig in i det svenska samhället.

Hur ser du på kopplingen mellan det gängkriminella våldet som eskalerat och väljarnas inställning till migrationsfrågan?

– Vi har haft en stelbent arbetsmarknad med höga ingångslöner, och en bostadsmarknad med långa kötider. Och ett väldigt öppet asylmottagande som gjorde att det kom många människor. Det är klart att kombinationen inte har varit bra för integrationen, säger Fredrik Kopsch.

Han jämför med flyktingströmmarna på 90-talet som till stor del var från länder med högre utbildningsnivåer, och ett Sverige som var lättare att komma in i.

– Men nu finns en uttalad förståelse för att gängkriminaliteten har exploderat på grund av att vi hade ett stort flyktingmottagande 2015. Och den kopplingen har jag aldrig sett någon belägga, säger Fredrik Kopsch.

Som chefsekonom vid tankesmedjan Timbro har han blivit en omstridd debattör. Han har testat livet som Foodora-bud i fyra dagar. ”Enkelt!” tyckte Kopsch, som vill se fler gigjobb.

Men han har också gett sig in i oväntade frågor, som att Stockholms kyrkor borde rivas och ge plats åt annat – bostäder, eller varför inte en nattklubb? För det tvingades han göra avbön efter hård kritik.

Även om han förut kallat sig höger är han en udda fågel i de kretsarna, som både lagt sin röst på Feministiskt initiativ och dryftat att han kan tänka sig rösta på Miljöpartiet i nästa val.

Går det att vara chefsekonom vid Timbro utan att vara höger?

– Ja, det tror jag verkligen. Vi är inte något partis tankesmedja utan snarare näringslivets. Vi är för fria marknader, fria individer, fri företagsamhet och ett öppet samhälle, säger Fredrik Kopsch.

Sedan bokprojektet tog sin början i maj 2025 har utvisningarna som sker på grund av den stora förändringen i svensk migrationspolitik uppmärksammats stort i medierna.

– Man vill tro att det är misstag, de här enskilda fallen. Men jag har så svårt att se det. Remissinstanserna sa uttryckligen att det här kommer att bli konsekvenserna av att man ändrade lagstiftningen, säger han.

Fredrik Kopsch vill se en amnesti för dem som nu påverkas negativt av att så många regler ändrats på kort tid. Och han efterfrågar mer ärlighet i politiken.

– Har du bildat dig, betett dig och brytt dig, brukar Liberalernas partiledare Simona Mohamsson säga, då får du stanna. Säg i stället: det kommer att ha stora kostnader för enskilda när vi lägger om politiken, och det är vi beredda att acceptera, säger han.