Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Centerungdomarnas ordförande sa för en tid sen att Elisabeth Thand Ringqvist är den ledare ”vi hade vågat ha med på en öde ö för att överleva”.
Det lät som en freudiansk felsägning – många utanför Centerpartiet uppfattar partiet just som en isolerad ö den svenska politiken.
Kritiken – som kommer både från vänster och höger – går ut på att Centern tror sig leva i ett parallellt universum där man inte behöver förhålla sig till de parlamentariska realiteternas verklighet där valet står mellan en M-ledd och en S-ledd regering.
I själva verket försöker partiet skapa sig en förhandlingssits inför det oundvikliga. Vinner oppositionen valet nästa år har Centern inget annat val än att släppa fram Magdalena Andersson till regeringsmakten. På sikt kan en förlust för Ulf Kristersson skapa andra möjligheter genom att Tidöblocket faller sönder men till en början är det svårt att se något borgerligt regeringsalternativ som inte lutar sig mot SD.
Och där går fortsatt Centerns röda linje, det bekräftade Elisabeth Thand Ringqvist i dag.
I ett läge där Magdalena Andersson blir beroende av Centern för att kunna regera – den utgång som just nu har lägst odds efter nästa val – sätts både Thand Ringqvists och Anderssons fingerfärdighet på prov.
Där finns huvudförklaringen till Centerns våndor i regeringsfrågan.
Centern vill inte släppa fram en regering där Vänsterpartiet ingår, det vore inte bara plågsamt för de flesta centerpartister, det skulle också skrämma bort många av partiets väljare och hota partiets existens i valet 2030. Småföretagare – den grupp partiet gärna hyllar och företräder – ser Vänsterpartiet som ett hot mot sin försörjning.
Där finns huvudförklaringen till Centerns våndor i regeringsfrågan.
En lösning för både Thand Ringqvist och Andersson kan därför vara att samarbeta i riksdagen i stället för i regeringsställning. Om Magdalena Andersson bildar en regering – med eller utan MP – som har samarbetsavtal med både C och V kan Centern sanningsenligt säga att man inte släppt fram V till regeringsmakten.
Kritiker till höger kommer inte att köpa argumentet men det går förmodligen att driva hem bland de mittenväljare partiet bryr sig om. Det blir betydligt svårare för Magdalena Andersson att övertyga Vänsterpartiet om det kloka i lösningen.
Skulle å andra sidan Tidöpartierna vinna valet är det troligt att Centern efter en tid börjar ompröva sin hållning mot Sverigedemokraterna.
Centern är ett parti som i hög grad är inriktat på att göra nytta för sina väljargrupper. Partiet har suttit vid makten eller samarbetat nära med regeringen varje decennium sen 1930-talet – med 1960-talet som enda undantag – och orkar i längden inte låta politiska principer stå i vägen för materiella politiska vinster. Den företagsinriktade Thand Ringqvist är kanske rätt person att leda en sån omprövning.
Elisabeth Thand Ringqvist har länge suktat efter att få det yttersta ansvaret för Centerns delikata vägval men avvisats av partiet två gånger – först till förmån för Muharrem Demirok och sen för Anna-Karin Hatt.
Den konspiratoriskt lagde kan beskriva hennes väg till toppen som ett skickligt maktspel men sanningen är snarare att omständigheterna spelat Thand Ringqvist i händerna.
Efter Hatts avgång stod partiet naket och sårbart och vad medlemmarna än har tyckt om Thand Ringqvist i tidigare partiledarprocesser har de nu knappast något annat val än att älska henne.
Det ger den nya partiledaren en hyfsat stark position.
Läs mer av Tomas Ramberg här.
