Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Statsminister Ulf Kristersson (M) försummar aldrig ett tillfälle att säga att det blir mer invandring om oppositionen vinner valet – eller ”vänsterexperimentet” som Moderaterna numera kallar de rödgröna.
Migrationsdebatten drog folk till högersidan i förra valet och Kristerssons rådgivare ser den som en valvinnare även 2026. Det gör de trots att flyktinginvandringen minskat, att Socialdemokraterna mer eller mindre utplånat skillnaderna mot Tidöpolitiken och väljarnas intresse för frågan minskar.
”Invandring” handlar inte bara om invandring. Arbetslösheten beror enligt statsministern på att invandrare inte söker jobb eftersom de försörjer sig på bidrag. Invandrare som demonstrerar ”gapar” och ”importerar antisemitism”. Socialdemokraterna vill bygga hyresrätter och ”tvinga” villaägare att bo grannar med invandrare. Barnen ska ”tvingas” att gå i skola med barn från invandrarområden. Och att kriminaliteten beror på invandring är redan en brett omfattad åsikt i den svenska debatten.
Också Socialdemokraterna ser på samhällsproblemen genom invandringsglasögon. Även om partiets löften om stora, ”aldrig tidigare skådade”, krafttag för integration pyst ihop till en relativt harmlös förslagskatalog, hittar Moderaterna ändå anstötliga inslag i S-politiken. Som den påstådda ”tvångsblandningen”.
Att tala om ”blandning” av olika etniciteter var för inte länge sedan ett säkert sätt att fula ut sig ur debatten
Begreppet fångar i ett ord den svenska invandringsdebattens snabba glidning de senaste åren. Att tala om ”blandning” av olika etniciteter var för inte länge sedan ett säkert sätt att fula ut sig ur debatten. Att beskriva det som ”tvång” att få en granne med invandrarbakgrund hade gått samma väg. I dag kan det sägas.
Ordet väcker en filosofisk fråga. Vad är ”tvång” och vem är det i så fall som ”tvingas”? Är det den som bor i villa och tvingas uppleva nya grannar i hyreshus? Eller är det den som bor i ett utsatt område och tvingas bo kvar där för att hen inte kan flytta till en billig hyresrätt i ett lugnare område?
Inget av detta skulle tidigare ha kallats tvång i den allmänna debatten. Det ligger något ironiskt i att Moderater och Socialdemokrater är så nervösa för ”tvång” i bostadspolitiken, samtidigt som bägge står bakom en långtgående utvidgning av verkliga och högst kännbara tvångsåtgärder i kriminalpolitiken.
Det nya är att den urgamla socioekonomiska konflikten mellan vänster och höger nu kläs i invandringstermer
I grunden är konflikten traditionell, att Moderaterna försvarar folk som bor i villa mot statliga och kommunala ingrepp är gammalt och invant. Det kan vara mot fastighetsskatter, parkeringsavgifter eller hyreshusbyggen. Liksom att Socialdemokraterna ofta företräder låginkomsttagare i hyresrätt.
Det nya är att den urgamla socioekonomiska konflikten mellan vänster och höger nu kläs i invandringstermer.
Risken för Ulf Kristersson är att varken han eller Magdalena Andersson (S) vinner den debatten. När samhällsproblem förklaras med invandring brukar Jimmie Åkesson (SD) ta hem spelet.
Läs mer av Tomas Ramberg här.
