Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Texturen är den nya smaken. Matupplevelsen handlar inte längre bara om hur det smakar utan också om hur maten känns i munnen.
Krispigt, frasigt och krunchigt har varit en trend i matvärlden ett bra tag nu, och det ser inte ut att lugna ned sig. På engelska pratar man om ”crisp craze”; kockar letar efter det perfekta kycklingskinnet, på sociala medier pågår en jakt på det ultimata förhållandet mellan krämigt och krispigt och alla vill veta hur man åstadkommer den knäckigaste ytan på en crème brûlée. Samtidigt lanserar storföretagen nya smaker och texturer på yoghurt, dryck och glass för att få in krisp överallt och på de mest oväntade ställena.
Krispet ska vara hjälten i rätten och det man pratar om när man tagit tuggan
Den som vill ha ytterligare bevis kan ta en titt på dagens svenska restaurangmenyer. Här finns allt från guacamole toppad med puffat ris till struvor och extremt frasigt friterade hasselbackspotatisar i miniformat. Det handlar inte bara om toppning – krispet ska vara hjälten i rätten och det man pratar om när man tagit tuggan.
Ordet ”satisfying” kan vara ett av de mest förekommande i Tiktok-världen just nu. Här trendar sånt som krisp, fras och ASMR (autonomous sensory meridian response): känslan som uppstår i munnen när tänderna möter det ultimata krunchet.
Krisp hittar man inte bara i friterade pommes frites. Man kan lika gärna nörda ned sig i texturen på färs som stekts till en smashburgare eller i en dippsås med små bitar av picklad gurka. I ”the community of crisp” snackas det om exakta mått och tider som ska följas in i minsta detalj, recept och forskning.
Eller så kan man helt enkelt följa några enkla råd för att få till lite mer krisp än vad man brukar på sina dippgrönsaker och sin friterade fisk.
Läs mer: Så får du till det perfekta krispet – tips och recept

