Med drygt två månader kvar till valet går det fortfarande knackigt för svensk ekonomi. Regeringen har tvingats skriva ned sina prognoser flera gånger och medborgarna fortsätter att hålla hårt i plånboken, trots att Tidöpartierna genomfört en rad åtgärder för att få hushållen på bättre humör. Elstöd och sänkt matmoms är några av insatserna som kostat staten åtskilliga miljarder att genomföra.
Under förra året gick det att se en viss ljusning i ekonomin men det utvecklades sedan till ett stort bakslag i samband med att USA och Israel anföll Iran i slutet av februari. Världsekonomin stannade av, bränslepriserna rusade och medborgarna återföll i en dyster syn på framtiden.
En färsk mätning från DN/ Ipsos visar att hoppet om en bättre ekonomisk utveckling nu börjar växa igen.
– Anfallet på Iran gjorde ett rejält avtryck i väljarnas syn på ekonomin men de värsta farhågorna om vad som skulle kunna hända har inte infriats. Nu är vi tillbaka på hur det såg ut i höstas, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Enligt mätningen svarar en tredjedel av de tillfrågade att de tror att den egna ekonomin kommer att bli bättre de närmaste tolv månaderna. Det är en tydlig uppgång jämfört med när samma fråga ställdes i mars, strax efter anfallet mot Iran.
Samtidigt är det färre som tror att den egna ekonomin kommer att bli sämre. Bara en femtedel tror på en sämre privatekonomi för egen del det kommande året.
– Min bedömning är att det här främst beror på hur världsläget har utvecklats sedan mars. Effekterna på privatekonomin blev inte så stora som befarat. Till exempel har dieselpriserna sjunkit tillbaka rejält sedan toppnoteringarna för några månader sedan, säger Nicklas Källebring.
Samtidigt utesluter han inte att regeringens åtgärder kan ha bidragit till att väljarna nu har en mer positiv syn på ekonomin.
– Men det är svårt att säga med hur mycket. En sådan sak som elstödet är till exempel så litet för många att det inte har någon större påverkan på privatekonomin.
Tidöpartierna kan samtidigt glädja sig åt att något fler väljare har stort förtroende för hur regeringen sköter svensk ekonomi. Mer dystert för regeringssidan är att även de som tycker att regeringen hanterar ekonomin dåligt växer. Dessutom är de missnöjda betydligt fler än de som är nöjda.
– Regeringen lyckas inte få gapet att minska. Den här bedömningen görs mycket utifrån vilka partier man sympatiserar med och regeringspartierna har det opinionsläge som de har, säger Nicklas Källebring och fortsätter:
– Sättet man sköter ekonomin på är inte en vinnarfråga för regeringen.
DN/ Ipsos mäter också hur väljarna ser på att införa euron som valuta. Den senaste mätningen visar att motståndet är kompakt och att skillnaden mellan de som är positiva och de som är negativa till och med ökar.
– Under 2023 såg vi att motståndet mot euron minskade men nu ser vi en återgång till hur det var tidigare, säger Nicklas Källebring.
Fakta.Så gjordes undersökningen
Ipsos har under perioden 2–14 juni intervjuat 1 404 röstberättigade väljare, varav 810 har svarat via digitala enkäter, 44 via sms-länk och 550 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
