För första gången sedan krisåret 2022 kostar bensinen i USA nu mer än 4:50 dollar per gallon. Det motsvarar omkring 11 kronor per liter, ett lågt pris med europeiska mått mätt, men före Irankriget kostade en gallon runt 3 dollar, drygt 7 kronor.
Bensinen har alltså blivit 50 procent dyrare, och bränslepriserna är ett rött skynke för de amerikanska hushållen. Förtroendet för presidenten Donald Trump ligger följaktligen på rekordlåga nivåer.
För att öka tillgången på olja har USA för andra gången på fyra år tappat olja från den nationella, strategiska oljereserven, i år 172 miljoner fat. Det har gjort att reserven är på historiskt låga nivåer. Nu ligger den på 392 miljoner fat, vilket visserligen är högre än de 347 som den sjönk till 2023 under Bidens ledning, men ändå bland det lägsta sedan 1980-talet, skriver Oilprice.
Under nästa år ska därför reserven fyllas på med 200 miljoner fat. Försäljningen av reservolja till marknaden är konstruerad som ett lån, som företagen måste betala tillbaka med ränta.
Oljebristen försöker Trump-administrationen lösa med kreativa metoder, och nu vädras tanken att borra efter olja på mark som den amerikanska staten redan förfogar över, militärbaser. Det skulle inte heller vara en helt ny företeelse, det har varit tillåtet att borra efter olja i decennier under flygbasen Barksdale i Louisiana.
Trumps energiminister, Chris Wright, antydde på ett informationsmöte anordnat av Wall Street Journal att det kunde bli aktuellt att utvinna olja från marken kring militärbaser.
– Vi har militärbaser eller anläggningar som ligger mitt ute i oljefält, men det sker ingen utvinning av de tillgångarna. Det är galet, de finns ju där.
En fördel för den amerikanska staten är också att man äger den oljan, och inte behöver köpa in den.
Det framgick inte vilka baser Wright syftade på, men det uppges pågå diskussioner försvarsdepartementet Pentagon. I september 2025 sålde Trump-administrationen rätten att borra efter olja på Barksdale, en av två flygbaser som hyser de stora B-52 bombplanen.
Sådana nya oljeprojekt är dock ingen lösning på kort sikt för den akuta oljebristen som Irankriget orsakat. Omkring 20 procent av oljeproduktionen i världen transporteras genom det blockerade Hormuzsundet. Enligt sajten råvarusajten Discovery Alert skulle det ta år att fylla på oljereserven med på det sättet.
Trump-administrationen anklagas också för att använda militära nödlagar för att driva igenom oljeutvinningsprojekt och slippa miljöprövningar. Demokraterna ser det som en ”militarisering av energiproduktionen”, för att öka produktion av fossil energi.
Med hjälp av den så kallade ”Defense Production Act” har Trump beordrat att återöppna en pipeline från Santa Ynez-oljeplattformarna, utanför Santa Barbara i Kalifornien, som orsakade ett stort oljeutsläpp 2015.
Oljeborrningen på plattformarna återupptogs nyligen med hjälp av samma lag, även detta i syftet att mildra effekterna av Irankriget, genom att öka tillgången på olja. De producerar nu 60 000 fat olja om dagen, vilket ska ställas emot de 20 miljoner fat om dagen som USA använder.
Delstaten Kalifornien har dock överklagat detta till en domstol, som ska pröva om produktionen måste stoppas av miljö- eller säkerhetsskäl.
