– Det påverkar deras vardag, och också livet efter karriären. Har du ingen anställning kan du inte gå till banken och ansöka om ett lån till en bostad för du har inget anställningsavtal att visa upp, du får ingen avsättning till pensionen, du har ingen lön som lägger grunden för din föräldrapenning och så vidare, fortsätter hon.
De senaste veckorna har DN belyst svårigheterna för många simmare att få sin satsning att vara ekonomiskt hållbar.
Simstjärnan Louise Hansson, som tillhör Helsingborgs simsällskap, har berättat om svårigheterna att få sponsorer, och hennes landslagskollega Sara Junevik har berättat att hon brukar säga att livet som elitsimmare på världsnivå är ungefär som att vara division II-spelare när det kommer till den ekonomiska ersättningen.
– Idrottare på den här nivån är ofta otroligt duktiga och drivna personer. Det gör att de på något sätt hittar vägar att ta sig fram, men det är ingenting som kommer gratis. Och när du siktar på att bli bäst i världen i det som är din profession samtidigt som du måste kämpa med den andra delen är det tufft, konstaterar Elizabeth Karlsson.
Hon påpekar också att sponsorsamarbeten som genererar i till exempel gratisluncher självklart kan vara väldigt viktiga för att få vardagen att fungera. Men de lägger inte grunden för en framtida trygghet. Något mer behövs.
– Det här kan låta som skittråkiga saker att prata om, men det är något som vi måste göra.
Utöver att vara ordförande i en simförening är Elisabeth Karlsson också ordförande för Hiso, Helsingborgsidrottens samorganisation. Under intervjun understryker hon flera gånger att problemen med att få en elitsatsning ekonomiskt hållbar finns inom många idrotter. Därför menar hon att idrottsrörelsen borde göra gemensam sak i den här frågan.
– Det här handlar inte om enskilda idrotter eller enskilda idrottare. Problemet är mycket större än så, säger hon.
– Därför måste vi slå ihop alla kloka huvuden som finns inom rörelsen och gemensamt hitta olika lösningar som kan underlätta. Vi behöver också jobba betydligt närmare näringslivet, och de kommuner som vi verkar i. Gör vi det här gemensamt över idrottsgränserna är vi en stor kraft.
Vilket stort eget ansvar har idrottarna?
– Hur bra är 20-åringar generellt när det gäller att tänka på pensionen? säger Elizabeth Karlsson med ett skratt.
– Men ska jag vara lite mer allvarlig finns det många delar där vi kan bli bättre på att utbilda idrottarna. I mångt och mycket måste de skolas till att bli entreprenörer och egna företagare. De måste kunna hantera eventuella prispengar och sponsorpengar på ett förnuftigt sätt. För att göra det behöver de kunna lite om bolagsstyrning, grundläggande företagsekonomi, affärsutveckling och kommunikation.
– Jag tror också att idrottarna tidigt ska skolas i de här delarna. Vi ska inte vänta till de är på toppen av sin karriär.
– Även när det gäller det här är det något som är allas ansvar. Klubbar, förbund, SOK och Riksidrottsförbundet måste alla vara med, och även här är det viktigt att vi gör det i ett nära samarbete med näringslivet.
Orden kommer i snabb takt när Elizabeth Karlsson pratar och engagemanget märks tydligt.
Genom åren har Karlssons klubb haft många landslagssimmare. Vid kortbane-EM i slutet av förra året kom nio av simmarna från Helsingborgs simsällskap.
– De elitsimmare som vi nu har i vår förening har jag följt sedan de var små, och på nära håll sett hur mycket de har investerat för att lyckas. Det har gjort att det för mig har blivit så tydligt att det finns ett glapp som vi måste göra något för att täppa till.
Fakta.Elitidrottarnas ekonomi
I december 2022 släppte SOK, Sveriges olympiska kommitté, en undersökning som visade att nära hälften, 44 procent, av de individuella idrottare som 2019–2021 tillhörde SOK:s stöd- och stipendieprogram ”Topp och Talang” levde under existensminimum om de inte skulle få stipendiet. 16 procent levde under existensminimum även efter tilldelade stödpengar.
I rapporten definierades existensminimum utifrån Kronofogdens så kallade förbehållsbelopp.
I samband med att rapporten presenterades lyfte också SOK:s dåvarande verksamhetschef Peter Reinebo frågan om att skapa trygghet för alla skeden i livet, i form av socialförsäkrings- och pensionssystem.
Även det faktum att flera länder fördelar statliga pengar till OS-idrottare och potentiella OS-idrottare, medan SOK:s stödpengar enbart kommer från sponsorer togs upp.
Läs mer:
Malin Fransson: Det krävs för att simmarna ska kunna konkurrera med influerare
