Det är närmast apokalyptisk stämning i FN-rapporten Global environment outlook, som beskrivs som den största forskningssammanställningen inom området någonsin, där 287 forskare varit inblandade.
– Vi är i en situation där ingenting på den globala skalan går åt rätt håll, säger miljöforskaren Robert Watson vid en pressträff.
Trots att världens länder egentligen är överens om att stoppa förstörelsen, så förvärras planetens hälsotillstånd. Det här leder till ökad oro och fattigdom och fler naturkatastrofer. Att planeten mår sämre beror främst på ökad konsumtion och jakten på ekonomisk tillväxt.
Men det finns vägar ut ur krisen, anser rapportförfattarna. Det handlar om beteendeförändringar och ny teknik. Men det behöver ske på global nivå och alla behöver dra åt samma håll. Forskarna tar fram fem punkter:
1) Ekonomi. I stället för att jaga BNP-tillväxt behöver länder satsa på att samhället i stort ska må bra. Det måste kosta mer med miljöskadliga varor. Priset är 3 biljoner dollar per år omkring år 2040.
2) Energi. Snabba på utfasningen av fossila bränslen, energieffektivisera, elektrifiera och bygg ut förnybara energikällor.
3) Livsmedel. Ät mer hållbart (mer växtbaserat, mindre animaliska produkter), öka det hållbara jordbruket, minska svinnet och utveckla nya proteinkällor (exempelvis odlat kött).
4) Miljö. Bevara och återskapa ekosystem (minst 30 procent av planetens yta) och dra nytta av urfolkskunskap. Bygg upp motståndskraften mot klimatförändringar med naturbaserade lösningar.
5) Avfall och material. Ekonomin behöver bli cirkulär, material behöver återvinnas och prylar som tillverkas behöver göra det med det cirkulära i åtanke. Det måste bli lättare att återvinna och återanvända.
Det låter enkelt, men är så klart en oerhörd utmaning. Politiker måste stå emot mäktiga särintressen och gå emot den traditionella tillväxtjakten. Dessutom måste det ske fort och människor behöver ändra sina beteenden när det gäller mat och prylar.
Omställningspriset på tre biljoner dollar ser hisnande ut, men är bara 1,5 procent av världens samlade BNP. Kostnaden för att inte göra någonting är ännu högre – och från 2070 uppgår de makroekonomiska fördelarna till omkring 20 biljoner dollar, enligt rapporten.
– Vi behöver några framåtblickande länder och företag som förstår att de kommer att tjäna mer på att bemöta problemen än att ignorera dem, säger Watson.
C om mopedsatsningen utomlands: ”Hyckleri”
En tredjedel av djuren drevs bort vid försök med gruvbrytning
