På måndag landar president Macron i Stockholm för att tillsammans med statsminister Ulf Kristersson underteckna det svenska köpet av fyra franska fregatter för omkring 44 miljarder kronor.
Samtidigt kommer Sverige och Frankrike att skriva under ett ramavtal om samarbete inom försvarsindustrin och om olika ”operativa förmågor”.
Säkert kommer då även franska kärnvapen att diskuteras – åtminstone i enrum. För i våras inleddes ett samarbete mellan Sverige och Frankrike om det som Macron har kallat ”avancerad avskräckning” – där utvalda allierade länder ges ökad insyn i och möjlighet att samarbeta mer om Frankrikes kärnvapenprogram.
Samtidigt som detta pågår är Frankrike på väg in i en valrörelse där två framträdande Nato-skeptiker leder. Enligt en ny mätning från Ifop-Fiducial ligger högernationalistiska Marine Le Pen i täten med 33 procent av väljarstödet inför nästa års presidentval.
Hon har i ett drygt årtionde haft goda relationer med Vladimir Putin och så sent som i april 2022 förespråkade hon ett strategiskt närmande till Ryssland. Nu har hon distanserat sig från Putin – men vill fortfarande att Frankrike ska lämna Natos gemensamma kommandostruktur.
Efter det linjetal om kärnvapendoktrinen som president Macron höll i mars sade Le Pen att den ”framskjutna avskräckningen” kan vara acceptabel, om Frankrike behåller full kontroll över hur, var och när vapnen används. Men hon dömde också ut den som i huvudsak en pr-operation.
Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon visade sig något mer positiv till presidentens initiativ, men var orolig för att det skulle leda till en ”eskalering” av spänningarna med Ryssland. Mélenchon har stöd av 16 procent av väljarna – och goda chanser att ta sig till den andra och avgörande omgången i nästa års presidentval.
I juni sade han att han vill att Frankrike lämnar Nato och i stället stärker banden till Kina och andra regionala stormakter. Nato betraktar han som ett maktverktyg för USA, ett land som han menar åtminstone delvis provocerat fram den ryska invasionen av Ukraina.
Efter denne vänsterradikal jagar mitten-högerpolitikern Édouard Philippe – med stöd av 14,5 procent av väljarna. Han har varit premiärminister under Macron och står för kontinuitet i stödet till Ukraina och en tuffare linje mot Kina.
Men Philippe sinkas av trängseln i mitten. Han behöver sannolikt sluta en allians med en annan av Macrons ex-premiärministrar – Gabriel Attal – om han ska ha en chans att ta sig till andra omgången.
Fakta.Opinionsläget
● Nästa franska presidentval hålls i april 2027. De två främsta kandidaterna går till en andra och avgörande omgång.
Opinionsläget just nu:
● Marine Le Pen (högernationalistiska Nationell samling), 33 procent.
● Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet Det okuvade Frankrike), 16 procent.
● Édouard Philippe (mitten-högerpartiet Horizont), 14,5 procent.
● Raphaël Glucksmann (mitten-vänsterpartiet Place Publique), 11 procent.
● Gabriel Attal (Macrons regerande parti Renaissance), 8 procent.
● Bruno Retailleau, (högerpartiet Republikanerna), 6 procent.
● Éric Zemmour (högerradikala Reconquete), 3,5 procent.
● Fabien Roussel (Kommunistpartiet), 3 procent.
● Marine Tondelier (De gröna), 3 procent.
Källa: Ifop-Fiducial, LCI/Le Figaro/Sud Radio.
Läs mer:
Notan för de franska fregatterna: 44 miljarder kronor